Handelskriget mellan USA och Kina gör börserna oroliga. Foto: Kazuhiro Nogi/AFPVisa alla (5)
Visa alla (5)

Därför är världens börser så känsliga just nu

Uppdaterad
Publicerad

Det är turbulent på världens börser.
Torsdagen blev den sämsta hittills i år på Stockholmsbörsen, sedan vände det upp igen i på fredagen.
SVT:s ekonomireporter Peter Rawet reder ut vad som händer med ekonomin i stort just nu – börsen, räntan och bopriserna.

Börsen

USA:s handelskrig med Kina involverar världens två största ekonomier och har stark påverkan på börserna världen över. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Det finns flera skäl till varför väldens börser är så känsliga just nu. Det övergripande är att vi haft en av historiens längsta börsuppgångar och många är rädda att förlora det de vunnit (på pappret). Detta trots att företagens vinster är fortsatt höga, arbetslöshet och räntor fortsatt låga.

Men det finns konkreta saker man pekar på för att se negativt på börsutvecklingen och samhällsekonomin i stort:

• Räntan (se nedan)

• Protektionism – USA:s handelskrig med Kina involverar världens två största ekonomier. EU och övriga världen är också med på ett hörn. Här kommer nya besked, dag för dag. Den amerikanska presidenten, Donald Trump twittrade att Kina skulle ta bort tullar på importerade bilar den ena dagen – och börsen gick upp. Nästa dag twittrade Trump att han var ”Tariff man” (tullman) – och börsen gick ner. Allt som kastar grus i världshandeln är negativt för börsutvecklingen i stort.

• Kina är än så länge det land som drabbats hårdast av handelskriget, men till slut kommer amerikanska konsumenter och företag få stå för notan – att det man köper från utlandet blir dyrare på grund av skyddstullarna. När fordonstillverkaren General Motors nyligen berättade att man var på väg att stänga uppåt fem amerikanska fabriker redovisade man också en miljardnota på vad tullarna på stål kostat bolaget – jobb och börskurs drabbas naturligtvis i tandem.

Räntan

Den svenska Riksbanken har sagt att man planerar att höja räntan för första gången på sju år i december eller februari. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Priset på pengar, räntan, har varit lågt, väldigt lågt, vilket har minskat risken att satsa pengar på börsen och för företagen att investera, men nu finns konkreta planer på att det ska ändras – om inte…

Den svenska Riksbanken har sagt att man planerar att höja räntan för första gången på sju år i december eller februari. Sedan man sa det har siffror kommit in som visar att den svenska ekonomin faktiskt krympte för första gången på många år (kvartal till kvartal). Sedan har energipriset (läs olja) fallit som utgör en stor del av prisökningarna, inflationen. Oljepriset som var på väg att flörta med 100 dollar per fat är nu nästan nere på halva den siffran. Inflationen är den siffra Riksbanken arbetar för att kontrollera i syfte att skapa prisstabilitet, alltså att pengarna behåller sitt värde

Samtidigt har utländska centralbanker signalerat att de blivit försiktigare med att höja räntan. Viktigast i närområdet är den Europiska centralbanken som givit sådana besked i takt med att konjunktursignalerna uppåt bleknat något. På global nivå är den amerikanska centralbanken, FED viktigast. FED har i dagarna signalerat att man mer ska kolla hur ekonomin klarar en räntehöjning än att höja enligt en förutbestämd plan. Det har tolkats som att det kanske blir räntehöjningar, men att räntan till slut kommer att landa på en lägre nivå.

Bopriserna

Bostadspriserna brukar påverkas när det skakar till på börsen eftersom folk känner en allmän oro. Foto: Fredrik Sandberg/TT

I november fortsatte ett försiktigt fall på bostadspriserna i landet, enligt mäklarstatistik. Bostadspriserna brukar påverkas när det skakar till på börsen eftersom folk känner en allmän oro inför framtiden (jobben) om det blir långvarigt. Till det ska läggas det den alltid närvarande ränteoron och den senaste tidens fördyrande regler.

Boköparna har på några år fått se införandet av ett bopristak – begränsningar på hur mycket pengar man själv måste ha fått ihop till bostadsköpet. Två olika krav på amorteringstvång, alltså avbetalningar på lånen, beroende på hur mycket du lånat av bostadens värde och hur mycket du tjänar. Visserligen betyder amortering att du betalar till dig själv, men du får mindre pengar i fickan.

Dessa konkreta begränsningar för bostadsköparna ska sedan matchas med en tro på stigande räntor (se ovan) och att det i framtiden ränteavdraget på skattsedeln ska trappas ner, eller helt tas bort. Inte konstigt att bostadsköparna är förvirrade över vad som kommer att gälla. Naturligtvis något som går ut över priserna eftersom bostäder köps på lång sikt. Då blir börsoro lök på laxen!

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer