Att laga sådant som är trasigt kan var dyrt, och tillgången på skickliga hantverkare är dåligt på många håll. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

Därför köper vi nytt i stället för att laga

Uppdaterad
Publicerad

Svensken hittar till återvinningen, men inte till skräddaren, skomakaren eller den som kan laga en trasig dator. Vi köper hellre nytt än reparerar – det finns för många hinder, enligt konsumtionsforskaren.

Många av oss har en positiv attityd till miljövänlig konsumtion, vi vill försöka ta vara på saker och laga sådant som går sönder i stället för att ständigt köpa nytt. Men det visar sig ofta att det är svårt.

– Det finns flera hindrande faktorer, säger Karin M Ekström, konsumtionsforskare vid högskolan i Borås.

Dels handlar det om vår egen förmåga, förklarar hon.

– Det kan vara kunskap som saknas, att man inte känner till tillräckligt mycket om vad som går att laga. Det kan också vara våra vanor.

Reparatörer saknas

Men möjligheterna att reparera är också begränsade i många fall.

– Tillgången på reparatörer är inte tillräcklig, det finns för få ställen som kan laga till exempel hemelektronik, skor eller kläder. Vi har lättare att hitta till återvinningen än till reparatören.

Dessutom, det är ofta väldigt dyrt att laga. I många fall är det billigare att köpa nytt. Trots att reparationer på olika sätt är skattesubventionerade.

– Konsumenter är ofta priskänsliga. Många funderar inte så mycket på kvalitet, fokus ligger oftare på priset.

Nyhetens behag

Men det finns också annat som gör att konsumenter hellre handlar än lagar. Vi söker helt enkelt nyhetens behag, förklarar Karin M Ekström.

– Det finns många drivkrafter för konsumtion, en är mode. När vi gjort studier av unga konsumenters konsumtion så kan vi konstatera att även för dem som är miljömedvetna så går mode före, i fall man är intresserad av mode.

Hon berättar om en brittisk forskare inom sociologi, Colin Campbell, som undersökt just vårt behov av nytt. Han beskriver tre olika typer av konsumtion av nya saker.

– Det handlar dels om ersättningsprodukter, det vill säga saker som är designade för att slängas efter ett tag, som engångsrakhyvlar, mascara och engångskameror. Men det finns också produkter som är tänkta att hålla, men som har en kortare livslängd. De håller inte lika länge som tidigare, eftersom företag är intresserade av att sälja nya produkter.

Ofta har vi tänkt att prylarna ska hålla längre, men när de går sönder köper vi nytt för att ersätta dem.

Innovationer driver konsumtion

– Så har vi innovationsdriven konsumtion, nya produkter eller produkter med nya egenskaper. Till exempel när man måste köpa nya produkter för att hänga med i digitaliseringen, som telefoner. Om man inte har en tillräckligt ny så kan man inte använda den. Det här har gått så snabbt. Företagen driver utvecklingen med ständigt nya modeller.

Men den allra viktigaste orsaken till vår stora konsumtion är modet. Det driver på oss att hela tiden söka nya köpkickar.

– Det här har accelererat. Se bara på fast fashion inom klädbranschen. Det kommer nya kollektioner hela tiden. Men mode är också en del av samhällsutvecklingen. Både konsumenter och företag tycker om nyheter, och det genererar ekonomisk tillväxt.

Kommer laga mer

Ändå, Karin Ekström tror att vi kommer att bli mer benägna att laga saker i stället för att hela tiden köpa nytt.

– Ja, jag tror att konsumenter kommer att bli mer eftertänksamma. Ju mer medvetna konsumenterna blir om konsumtionens inverkan på miljön, desto mer intresserade blir man av att söka information om vad som kan lagas och hur.

Men det handlar också om tillgång på reparatörer som måste öka.

– Vi har tyvärr underskattat hantverksskickligheten under lång tid. Skräddare som kan laga kläder, möbelreparatörer och tapetserare som kan klä om och laga möbler, de har en enorm kunskap. För att bygga upp en stab av sådana tjänster måste det finnas efterfrågan, och det måste också utbildas nya hantverkare. Helst snabbt, innan de gamlas kunskap försvinner, säger Karin Ekström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.