För banker handlar ekonomiska kriser om att få tillbaka utlånade pengar.
Och visst, i SEB stiger de befarade kreditförlusterna. Fyra miljarder är banken uppe i efter ett halvår. Prognosen för hela året är sex miljarder kronor. Det är mycket för de flesta men inte för en bank. Så – om det stannar där lär det hela vara glömt redan i höjd med Marcus Wallenbergs tal på nästnästa bolagsstämma.
Handelsbanken redovisar inte ens 100 miljoner i befarade kreditförluster andra kvartalet. Det är den lägsta nivån sedan året före den globala finanskrisen.
Det som i teorin borde få aktieägarna – och Finansinspektionen – ännu lugnare är att bankerna numera är skyldiga att göra en bedömning av det ekonomiska läget framöver när de beräknar kommande kreditförluster – allt för att minska obehagliga överraskningar.
Börserna räknar inte med andra våg
Men det som är ägnat att minska obehagliga överraskningar kan i det här fallet verka tvärt om. Det som är helt avgörande för det ekonomiska läget resten av året är om det blir en andra våg av nedstängningar eller inte. Och det är en bedömning som det nog är lättare att göra i en virologisk eller politisk räknemodell än i en ekonomisk.
SEB:s vd räknar inte med en andra våg av nedstängningar när han står fast – fast inte säkert, säger han till SVT – vid prognosen på sex miljarder i kreditförluster i år.
Börserna globalt sett räknar uppenbarligen inte heller med en andra våg – i Stockholm är börsen tillbaka på samma nivå som den dag coronaviruset blev känt, vid nyår.
Det är bara att hoppas att det stämmer. För i så fall har de statliga mångmiljardbelopp som pumpats in de coronadrabbade ekonomierna, inklusive Sverige, faktiskt gjort sitt jobb, och ekonomin i stort i världen kan bit för bit ta sig tillbaka till någonting som i tillräckligt stor utsträckning är ”business as usual”.
Dock kan det nog ingå en del cynism i den kalkylen. Man tänker sig helt enkelt att en andra virusvåg kanske inte automatiskt leder till en andra nedstängningsvåg, därför att kostnaderna kan bli ännu större denna gång – för ekonomin och för samhället i en vidare bemärkelse.
Branscher och jobb fortfarande i fara
Men risken finns att viruset, förutom att döda människor, fortsätter sätta branscher, jobb, arbetssätt och livsstilar ur spel.
Handelsbanken har utökat sin lista med coronautsatta branscher. Nya är bland annat bilhandel och handelsfastigheter.
Men problemen i fastighetssektorn kan bli mycket större än så. Fortsätter coronakrisen länge kan man nog räkna med att många inte bara överger sina köpcentrum för gott utan också sina kontorsstolar. Det kan få katastrofala följder för fastighetsbranschen i stort. Om arbetslösheten stiger långvarigt kan också bostadspriserna falla. Handelsbanken själv talar om 20 procent i värsta fall i en analys.
Sammantaget har de svenska storbankerna tre fjärdedelar av sin utlåning till fastighetsbranschen.
Oljan en viktig faktor
Även om belåningsgraden i många fall är lägre än under fastighetskraschen på 90-talet är det i fastigheter coronakrisen kan göra störst skada för bankerna i Sverige.
Globalt handlar det om oljan. Att färre vill köpa olja skulle man förvisso vilja jubla åt av klimatskäl, men oljebranschen är hårdbelånad. När oljepriset sjunker kan den inte betala sina lån och kreditförlusterna kan bli så stora att de skapar en ny finanskris. Redan idag syns oljeförluster i SEBs redovisning.
Men än så länge har viruset ändå knappt tagit sig över tröskeln till bankpalatsen vid Kungsträdgården i Stockholm.