Handeln har levt under ekonomisk press så länge nu att “butiksdöden” nära på blivit ett vardagsbegrepp. Foto: TT

Så ska affärerna överleva ”butiksdöden”

Uppdaterad
Publicerad
Handeln har levt under ekonomisk press så länge nu att “butiksdöden” nära på blivit ett vardagsbegrepp. Men vad gör då de traditionella butikerna för att överleva i den digitala eran? Branschorganisationen Svensk Handel har identifierat fem trender. 

För den som tvivlar på allvaret i situationen för de svenska butikerna räcker det med att googla ”detaljhandeln”. Det som möter en är en strid ström av illavarslande rubriker om allt ifrån konkursande leksaksbutiker till skokedjor som tvingas slå igen nästan alla sina butiker.  

Och följer man börsen är det inte mindre uppenbart. Klädkedjan MQ:s aktie har exempelvis tappat 70 procent av sitt värde sedan årsskiftet och RNB, som bland annat äger Polarn O.Pyret och Brothers, har tappat en dryg tredjedel.  

Men det är trots allt inte enbart mörker. En del butikskedjor går riktigt bra och några tidigare krisbutiker verkar kurvan ha bottnat, eller åtminstone ha börjat plana ut. Och på Svenska Handel har man identifierat fem strategier som butikerna nu ägnar sig åt för att locka i folk att komma in och handla. 

1. Sömlös handel 

Kort sammanfattat handlar det om att finnas både digitalt och som fysisk butik – och att sammanfläta dessa olika handelsytor “sömlöst”. 

– Det gäller att ta med det digital in i butikerna. Fattas det storlekar eller efterfrågar kunden en modell som inte finns i butik, då ska man kunna lägga en beställning direkt i butiken och sen antingen kunna hämta upp den i butiken senare eller få den hemkörd, säger Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert på Svensk Handel. 

2. Klicka och hämta 

Lägger man en beställning på nätet så ska man kunna välja att hämta upp den i butiken.  

– På så sätt behåller man kundkontakten och driver människor till städerna. På så sätt kan man behålla levande städer även i en tid då allt mer handlas digitalt, säger Elisabet Elmsäter Vegsö. 

3. Ökat tjänsteutbud  

Köp av varor kopplas allt mer ihop med ett utbud av relaterade tjänster. Pratar man om elektronik till exempel så handlar det om installation och service. Och gäller det kläder så kan det exempelvis handla om att erbjuda att sy upp eller sy in plagg.   

– Detta ser vi allt mer av. Det är en del i att attrahera kunder till butiker genom erbjudanden som inte går att få på nätet, säger Elisabet Elmsäter Vegsö.  

4. Branschglidning  

Det här handlar om att allt fler butiker försöker bredda sin verksamhet.   

– Kaféer är idag ett relativt vanligt komplement i både modebutiker och bokhandlar exempelvis. Det blir allt vanligare att kombinera olika erbjudanden för att driva flöden. Det gäller att ge kunderna det ”lilla extra” som gör det värt att besöka butikerna, säger Elisabet Elmsäter Vegsö.  

5. Konceptutveckling  

Många kedjor ser just nu över sitt butiksutbud och stänger igen på olönsamma ställen, för att istället öppna på platser som tidigare inte passade deras koncept. Butikskoncepten omprövas också. 

– Butiker som tidigare enbart har funnits utanför stadskärnorna utvecklar idag nya koncept i mindre skala som de kompletterar med till exempel på lägen inne i städerna. Bland annat har dagligvaruhandeln utvecklat mindre butiker med ett sortiment anpassat till kunden och platsen i centrala lägen. Vi ser även möbelföretag som öppnar inne i centrum där de bara erbjuder vissa delar av sitt sortiment. Detta kommer vi förmodligen se mer av framöver, säger Elisabet Elmsäter Vegsö. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer