Jättebanken Nordea blev starkt i ifrågasatt i somras när en intern promemoria från Finansinspektionen varnade att banken under flera år rejält underskattat riskerna i sin utlåning till företag och skulle behöva ytterligare 50-80 miljarder kronor för att täcka upp det för att uppfylla kraven från myndigheterna.

Idag kom svaret från Finansinspektionen – Nordea krävs på mer pengar, ytterligare 14 miljarder, i buffert. Eftersom kravet som kom i dag är väsentligt mycket lägre än vad som förväntades steg Nordeas aktiekurs på börsen. Glatt konstaterar Nordea att Finansinspektionens hårdare krav antagligen inte påverkar deras möjligheter att dela ut 25 miljarder kronor till sina aktieägare.

Presskonferensen ledde till fler frågor

Innebär då det här att allt är frid och fröjd? Nja. Efter en presskonferens som leder till fler frågor än svar är det svårt att ta ställning till om Finansinspektionen verkligen nu är nöjda med Nordea eller om myndigheten bara vill rädda ansiktet för att det omöjligt går att be banken om 50 miljarder på ett bräde.

Problembilden för de svenska bankerna kan dessutom vara större än så. Just nu är det bankerna själva som avgör hur riskfyllda deras lån är och i slutändan hur mycket pengar de måste ha i buffert för att garantera dem.

Det låter ju klokt på pappret eftersom det är bankerna som bäst känner sina kunder. Tyvärr har det visat sig att det kan finnas incitament för svenska och europeiska banker att underskatta hur riskfyllda deras lån egentligen är. I stället för att lägga pengar i en tråkig hög inför en eventuell kreditförlust någon gång i framtiden kan då mer pengar delas ut till aktieägarna. Den som i stället får stötta bankerna vid en kris är de svenska hushållen genom den svenska staten.

Svenska bankers modeller inte tar hänsyn till extrema scenarier

Internationella valutafonden, IMF, utvärderar vart femte år den svenska banksektorn och kom i förra veckan med några av slutsatserna. Finansinspektionen kritiserades för att de har för lite muskler för att granska de gigantiska svenska storbankernas utlåning samtidigt som de svenska bankernas egna modeller inte tar hänsyn till extrema scenarier – exempelvis att det blir finanskris i Europa samtidigt som den svenska bolånemarknaden kraschar.     

För att stärka bankerna skulle Finansinspektionen kunna kräva att de pengar som tillhör aktieägarna i banken ökar i förhållande till de pengar som banken lånar ut. Bankernas branschorganisation, Bankföreningen svarar att sådana krav skulle leda till mindre och dyrare utlåning. En annan följdeffekt skulle ju kunna bli att bankerna delar ut lite mindre till sina aktieägare i stället för att låta lånen garanteras av dagis, vårdcentraler och skolor.