Årets höstbudget kan bli avgörande valet 2018, eftersom många av de förslag som presenteras nu kommer att träda i kraft under nästa år. ”Samhällsbygge ansvar för Sverige” är namnet på den budget som ska förhandlas i Harpsund de närmaste dagarna.

Trots den rådande högkonjunkturen tvingas regeringen skriva ner en del av sina prognoser och överge en del av de mål som satts upp.

Tillväxt lägre än väntat

Tillväxtprognosen för i år skrivs ner till 3,5 procent, jämfört med 3,8 procent i våras. Däremot skrivs prognosen upp för 2017 och 2018 till 2,3 procent respektive 1,9 procent.

Bakom tillväxten ligger bland annat en hög sysselsättningsgrad.

– Det vi ser i den nya prognosen är att sysselsättningsgraden faller tillbaka när nyanlända kommer ut på arbetsmarknaden, men 2020 är vi tillbaka på lika hög sysselsättningsgrad som vi har innevarande år. Effekten av nyanlända är utraderad redan 2020 vilket tyder på en väldig styrka för den svenska arbetsmarknaden, säger Magdalena Andersson.

Klarar inte arbetslöshetsmål

Målet om att ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 kommer inte att uppnås enligt dagens prognos. Regeringen räknar med en arbetslöshet på 6,2 procent år 2020, vilket kan jämföras med nivåer kring fyra procent i Tyskland och Tjeckien.

Målet om en procents överskott i statsfinanserna kommer inte att uppnås. Fram till 2019 väntas ett underskott på mellan 0,2 och 0,3 procent varje år. Först därefter ser det ut att bli ett överskott för den offentliga sektorns sparande.

Trots underskotten planerar regeringen för reformer på 55 miljarder kronor, 25 miljarder i år och 30 nästa år. Det innebär att satsningarna kommer att finansieras med lån. Det kommer inte att bli aktuellt med några överraskande skattehöjningar, enligt Magdalena Andersson.

Precis som förra året ligger fokus i reformarbetet på jobb, skola och klimat.

Sedan tidigare är det känt att kommunerna får tio miljarder kronor extra. Till att börja med är det främst de kommuner som tagit emot många nyanlända som får ta del av pengarna.