Fler unga vuxna är medvetna om problemen och utmaningarna på bostadsmarknaden, vilket har lett till en att en högre andel sparar till sin egen bostad.
Det visar en färsk studie från statliga SBAB, som utgår från perioden 2009–2017, tiden efter att bolånetaket och amorteringskravet implementerades.
LÄS MER: Budgivning stressar bostadsköpare
– Jag tror att den här kombinationen av regler, krav på kontantinsats och tuffare krav från bankerna gör att många inser att man måste ha ett eget sparande, säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB.
Högre trösklar
Samtidigt sätter reglerna högre trösklar på marknaden, vilket gör att fler unga vänder sig till sina föräldrar eller släktingar för att finansiera första bostaden, enligt studien.
LÄS MER: Allt fler mäklare anmäls – bostadsköpare känner sig lurade av fastighetsmäklare
Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson Fastighetsförmedling, ser en liknande trend på bostadsmarknaden.
– Oftast har föräldrarna som hjälper till en ägd bostad som har en orealiserad värdeökning. Då kan de belåna den bostaden ytterligare, säger han.
Negativ spiral
Det kan dock få negativa effekter i ett större perspektiv, säger Nordenfelt vidare.
– Om föräldrarna bor kvar i den gamla bostaden som egentligen är för stor, och belånar den mer, skapar det inlåsningseffekter. Den stora bostaden kommer aldrig ut på marknaden vilket innebär ett mindre utbud av bostäder. Det ger högre priser och slutligen större lån för dem som behöver köpa större bostad, säger han.
SE MER: SVT Dold granskar mäklare – går det att förmå svenska mäklare att vara med i riggade budgivningar?
Emma Persson på SBAB tror att flera unga kommer att behöva söka hjälp inom familjen om bostadspriserna kvarstår på samma nivåer.
– Det är samtidigt problematiskt eftersom alla inte har föräldrar eller släktingar som kan hjälpa till. Om man vill in på bostadsmarknaden måste man börja spara tidigt, till exempel genom subventionerat bosparande. Det räcker inte med att börja spara från och med 18 års ålder, säger hon.