Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT arkiv

Från vårdskandal till börsfest på fem år

Omsorgsföretaget Ambea, som förr gick under det skandalomsusade namnet Carema, är det senaste företaget att ta klivet in på börsen. För aktieägarna blev det en rejäl uppgång när börsen öppnade.

Under tiden som debatten om vinster i välfärden fortgått, har flera av de företag som tjänar pengar på skattefinansierad verksamhet som vård, skola och omsorg tagit klivet in på börsen. Ofta med resultatet att ägarna blivit rika. I dag var det börspremiär för omsorgsföretaget Ambea. Precis som de nyblivna aktieägarna hoppats blev det en rejäl uppgång, runt tio procent direkt när börsen öppnades.

– Det är glädjande att det finns ett så stort köpintresse för aktien, säger Ambeas VD Fredrik Gren till SVT, direkt efter cermonin där han, som VD för ett nyblivet börsbolag, fick ringa i klockan och symboliskt öppna dagens handel.

Underbemanning och vanvård

För fem år sedan lät det annorlunda från och om bolaget. Ambea blev då välkänt under sitt dåvarande namn, Carema, men inte på temat glada aktieägare, utan vanvårdade åldringar. SVT Nyheter och Dagens Nyheter kom med en rad avslöjanden om underbemanning, gamla som blev lämnade utan tillsyn, fick svåra liggsår och drabbades av näringsbrist.

Samtidigt hade riskkapitalbolagen som ägde Carema försett cheferna med hemliga bonusprogram, och personalen protesterade mot vad de menade var oförsvarbara kostnadsbesparingar på de gamla.

– Vi vann inte några upphandlingar alls när det var som mest intensivt i media, säger Fredrik Gren.

LÄS MER: Caremas namnbyte hånas

Debatt om välfärdsvinster

Caremaskandalen blev startskottet för den politiska debatten om vinster i välfärden.

När sedan SVT 2013 kunde avslöja hur skolkoncerner med tusentals elever först gett sina ägare mångmiljonvinster och sedan misskötts och försatts i konkurs,  tog vinstdebatten rejäl fart.

ANALYS: ”Du och jag blir ägare i politisk osäker bransch”

Direkt efter valsegern 2014 gjorde socialdemokraterna och miljöpartiet upp med vänsterpartiet om att stoppa vinstjakten i välfärden. Utredningsförslaget om vinstbegränsning blev klart i november. Näringslivet kallar förslaget socialism och början till slutet för marknadsekonomin.

Men samtidigt har bolagen tagit sig till börsen, ett efter ett, och hugade aktiespekulanter har flockats. Sedan 2015 har två skolkoncerner – Academedia och Internationella Engelska skolan – introducerats på börsen. Därtill har tre vård- och omsorgsbolag –  Capio, Humana och Attendo, tagit klivet in på aktiemarknaden.

Stora värden på spel

Alla utom Capio har stigit rejält jämfört med teckningskurserna. Attendo har stigit mest, med över 70 procent, sedan börsnoteringen i november 2015.

Enligt finansanalytikern Peter Malmqvist skulle aktiekurserna rasa om förslaget om vinstbegränsning blev verklighet.

– Skulle man följa utredningen är det väldigt stora värden på börsen som skulle försvinna på en gång, säger han.

Små utsikter

Förklaringen till att placerarna ändå vågar köpa är att de flesta inte räknar med att förslaget blir verklighet. Det finns inte majoritet i riksdagen för det och börsnoteringarna i sig minskar regeringens möjligheter att få igenom förslaget ytterligare, enligt Peter Malmqvist. 

– När verksamheten börsnoteras och aktierna ägs av en massa människor och institutioner så har man en större grupp personer som drabbas av vinstbegränsningar och man får en större opinion emot sig om man genomför vinstbegränsningarna säger Peter Malmqvist.

Stabiliteten lockar

Om det inte blir några vinstbegränsningar har välfärdsbolagen flera fördelar gentemot andra bolag på börsen.

– Det här är en relativt stabil verksamhet jämfört med till exempel lastbilar eller telekomutrustning. Det finns extra stort intresse för stabila aktier nu när räntorna är så låga att man inte vill placera i räntepapper, säger Peter Malmqvist.

Ambeas vd Fredrik Gren ser goda affärsmöjligheter framöver:

– Kommunpolitikerna som sitter med problemet fler och fler äldre kommer behöva hjälp av privata aktörer och privat kapital.

”Vi har jobbat med kvaliteten”

Carema lovade efter skandalerna att åtgärda bristerna och bytte namn på verksamheten till Vardaga och Nytida. Nu blir man alltså under namnet Ambea det sjätte välfärdsbolaget som börsnoteras inom loppet av två år.

– Något år efter att det var som mest i media hade bilden ändrats.  Vi har jobbat med kvaliteten och nu är vi etta eller tvåa i upphandlingarna hela tiden, säger Fredrik Gren.

Men fortfarande får bolaget kritik för underbemanning och andra brister. Det senaste året har det gällt bland annat boenden i Helsingborg, Östersund och Uppsala.

Hur ser du på att ni håller ner kostnaderna och och tjänar pengar åt aktieägarna samtidigt som det ändå händer att gamla människor far illa?

– I en så här stor verksamhet händer det, men vi är öppna och redovisar alla avvikelser.

Personligt klipp

Själv köpte Fredrik Gren aktier för sex miljoner när riskkapitalbolagen som ägde tog in honom som VD direkt efter Caremaskandeln. Dessa aktier är i dag värda drygt 50 miljoner kronor.

– Det är ett väldigt stort värde som har skapats, absolut.

Men det finns ju ändå människor som har farit illa för att det funnits för lite personal, hur ser du på att du samtidigt har blivit stenrik?

– Den största utmaningen vi har är 14.000 medarbetare som tar hand om 7.000 personer. Jag lägger ju all energi på att det ska bli så få misstag som möjligt.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer