Efter att skyddet ökat kring värdetransporter och värdedepåer, har det blivit allt svårare att komma över kontanter i samhället. Polisen ser nu allt oftare att grovt kriminella dyker upp inom stora ekobrottshärvor och bedrägerier. Det handlar om att det är lättare att komma undan och straffen är lägre.
– Våra motståndare måste hitta andra vägar att tjäna pengar och där ingår bedrägerier och ekobrott, säger Lars Öjelind, kommissarie vid Rikskriminalens underrättelsetjänst, till SVT:s Rapport.
Kraftig ökning
Sedan 2007 har antalet anmälda brott kring ekonomisk brottslighet ökat kraftigt. Det handlar om tre gånger så många anmälda ekonomiska brott. Från drygt 12.000 anmälda brott år 2007 jämfört med drygt 34.000 2011. När det gäller bedrägerier så anmälningarna ökat från 80.000 tusen till 126.000, en ökning med 57 procent.
– Man kan till och med köpa ekobrottstjänster, det finns de som säljer hela koncept, till exempel ett upplägg med bluffakturor eller momsbedrägerier. Det här sprids mellan kriminella, till exempel på fångvårdsanstalter. Det gör att även före detta rånare och knarklangare kan utföra de här ekobrotten, säger Lars Öjelind.
Kombineras med droghandel och våldsbrott
Uppläggen är de klassiska, med svarta pengar, bluffakturor och svart arbetskraft inom bland annat bygg, städ och restaurangbranschen. Totalt är skattebortfallet i samhället varje år cirka 144 miljarder kronor. Enligt beräkningar så anses hälften, cirka 70 miljarder kronor, uppstå på grund av kriminella avsikter.
– Vi ser numera många kriminella element inom företagsverksamheten som definitivt inte konkurrerar på samma schyssta villkor som seriösa företagare, säger Pia Bergman, expert på Skatteverket.
– De kombinerar det också med annan traditionell brottslighet, till exempel droghandel och våldsbrott. Vi ser att de här aktörerna finns inom näringslivet nu också.
Underförstådda hot
Problemet för Ekobrottsmyndigheten, Polisen och Skatteverket, är att kunna bevisa vem som ligger bakom ett företag eller ett speciellt brott. För trots att man hela tiden under utredningar stöter på kända kriminella namn, så är det de så kallade målvakterna som åker dit.
Kent Madstedt är chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten och han har de senaste åren märkt tydligt hur kända kriminella figurerar i bolagshärvor och svårigheten att få de så kallade målvakterna att vittna.
– Det finns inte så ofta uttalade hot, men det finns ett underförstått hot, man upplever det inte som hälsosamt att berätta för oss hur det egentligen ligger till.
De kriminella kommer från alla kända gäng som figurerar i Sverige.
Hur många av de här människorna som faktiskt ligger bakom och har utfört brottet kommer ni åt?
– Det är tyvärr en ganska dyster bild, säger Kent Madstedt, det är ett fåtal som vi kommer åt och då efter ett mycket mödosamt arbete, på 100 fall är det några få procent som vi lyckas med.