Svensk ekonomi går på högvarv. BNP-tillväxten, på 3,3 procent i fjol, har under tre år parkerat sig klart över vad ekonomer brukar kalla en långsiktigt potentiell tillväxttakt.

Men hjulen skulle kunna snurra ännu snabbare.

– Resursutnyttjandet är högre än normalt. Men det finns inga som helst tecken på att lönerna tar fart, säger Andreas Wallström.

Högsta sparkvoten på årtionden

Löneökningarna i år ser ut att hamna ungefär på fjolårets nivå, på 2,3 procent högre löner. Det är betydligt lägre än det historiska snittet på 3,5 procent och de cirka 4,5 procent som anses krävas för att Riksbankens inflationsmål på 2 procent ska gå att uppnå.

Frånvaron av löneökningar bidrar till att trycka upp sparkvoten bland svenska hushåll, som ökar sitt sparande trots att disponibla inkomster lyfte med 3 procent rensat för inflationen i fjol.

Andelen av de disponibla inkomsterna som inte gick till konsumtion var under fjärde kvartalet i fjol uppe i 8,2 procent, den högsta uppmätta nivån sedan 1980, enligt SCB:s nationalräkenskaper.

– Förmodligen får man gå tillbaka till 1960-talet för att hitta en högre sparkvot, säger Wallström.

Bubbeldebatt skrämmer

Det kan handla om alla högt belånade hushåll, som blir allt mer försiktiga och amorterar mer på sina bolån. Wallström ser risken för en större nedgång i bostadspriser som liten under överskådlig tid, men tror att debatten om en bubbla på bostadsmarknaden har skrämt upp många hushåll.

En annan förklaring till att vi inte konsumerar mer kan enligt Wallström vara att utsikterna för lönehöjningar och skattesänkningar ser dystra ut.

– Jag tror det är ganska få hushåll som nu räknar med skattesänkningar. Dessutom är sysselsättningen på en så hög nivå nu så frågan är hur mycket mer den kan öka.