De tre bank-vd:arna Jens Henriksson, Swedband, Carina Åkerström, Handelsbanken och Johan Borgeby, SEB kan alla glädjas åt starka bokslut i räntechockens spår. Foto: TT arkiv

Räntechockens vinnare: Klirr i kassan för storbankerna

Uppdaterad
Publicerad

Räntechocken svider i plånboken på villa- och bostadsrättsägare men ger å andra sidan rejält klirr i kassan för våra storbanker. Aktieägarna kan se fram emot ett rejält mångmiljardregn i vår.

– Det är en tydlig trend. Det är väldigt bra bankrapporter vi ser, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.

Största skrällen hittills är Swedbank, som slog förväntningarna rejält. Men SEB såg också starkt ut och avslutade 2022 bättre än vad de flesta räknat med på de flesta rader i bankens bokslut.

Handelsbankens rapport dröjer till veckan som kommer, men finländska Nordea – den fjärde storbanken på den svenska marknaden – kom i torsdags med en rapportrökare som gav ett kurslyft för aktien.

– Bankerna har bra intäkter, kontroll på kostnaderna och väldigt, väldigt god kreditkvalitet. Det är precis det man vill se från ett banksystem, säger Håkansson.

Fortsatt lönsamhet

Han tror att lönsamheten kommer vara fortsatt god de närmaste åren samtidigt som högt belånade hushåll kan få det tufft i det högre ränteläget. Men han tror inte det slutar med någon våg av kreditförluster.

Hushållen kommer dra åt svångremmen genom att konsumera mindre – men fortsätta betala ränta på sina bolån.

– Skulder i Sverige skrivs inte av på samma sätt som i andra länder. Och det är svårt att hitta alternativa boenden, då vi inte har en fungerande hyresmarknad i Sverige.

Ska kyla av

Att bankerna går bra samtidigt som reallöner faller och räntorna stiger för svenska hushåll ser Håkansson som en naturlig konsekvens av den penningpolitik Riksbanken för.

– Bankerna kan ju inte avstå från att höja räntan mot sina kunder, för då funkar ju inte Riksbankens räntevapen. De vill ju få upp boräntorna för att kyla av marknaden, så att konsumtionen minskar. Det är målet med alltihop, säger han.

Och skulle det finnas skäl att stödja hushållen tycker Håkansson att ett slopat amorteringskrav – ett vallöfte som lagts åt sidan sedan det ratats av både Finansinspektionen och Riksbanken – ser ut som ett bra verktyg för att ge riktat stöd till de svagaste hushållen.

– Jag förstår absolut inte diskussionerna runt detta. Det är ju mer inflationsdrivande att betala ut elstöd på det sätt som det blir nu.

Utdelningar för 93 miljarder på väg

De nordiska storbankerna går ovanligt bra i det högre ränteläget i inflationschockens spår. Särskilt mycket ökar de intäkterna på att marginalerna på kundinsättningar ökar när räntorna lyfter. Vinsterna lyfter överlag och utdelningarna till ägarna hänger med uppåt.

  • SEB höjer utdelningen med drygt 12 procent till 6:75 kronor per aktie. Totalt ger det ägarna 14,7 miljarder kronor.
  • Swedbank delar ut 9:75 kronor per aktie, mot 11:25 kronor per aktie året före (men då räknas en extra utdelning på 2 kronor per aktie in). Totalt får Swedbanks ägare dela på 11 miljarder i år.
  • Handelsbankens bokslut väntas onsdag den 8 februari. Då räknar analytiker i snitt med en utdelning på 8:36 kronor per aktie, vilket totalt skulle bli 16,6 miljarder kronor.
  • Nordea, med huvudkontor i Helsingfors, höjer utdelningen med 16 procent till 0:80 euro per aktie. Omräknat i kronor innebär det att bankens 585 000 ägare får dela på 33 miljarder.
  • Köpenhamnsbaserade Danske Bank ställde i år in utdelningen, då resultatet tyngdes av stora USA-böter.
  • Norska DNB Bank ska redovisa bokslut torsdag den 9 februari. Inför det räknar analytiker i snitt med en utdelning på 10:93 norska kronor per aktie. Omräknat i svenska kronor skulle det bli 17,6 miljarder kronor.

Summa summarum innebär detta att de nordiska storbankerna totalt väntas skifta ut 93 miljarder kronor till sina ägare i år. Nästan hälften – 42 miljarder – kommer från de tre bankerna med huvudkontor i Stockholm: Handelsbanken, SEB och Swedbank.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.