Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Donald Trump är president i USA, landet med störst statsskuld i världen – och den fortsätter att växa. Men Sverige håller hårt i budgeten, trots det låga ränteläget. Foto: Jonathan Ernst/Reuters/Mark Lennihan/AP/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

”'Kungen av skuld' sätter nytt rekord: USA går back en biljon”

Publicerad

ANALYS · Veckans besked från Riksbanken var att låg ränta är här för att stanna. I alla fall i flera år till. USA passar på att låna som aldrig förr, men svenska staten behåller kyskhetsbältet på. Nu höjs röster för att Sverige också borde passa på att låna – men bara för att investera.

Alexander Norén

Utrikesreporter

Om du år efter år konsumerar allt mer med lånade pengar blir skulden till slut så stor att inte ens sms-lånehajarna vill veta av dig. Men USA har sedan 90-talet kunnat bygga på skuldberget utan att det straffar sig. Har de gamla ekonomiska naturlagarna slutat att gälla, eller kommer även Vita Huset att få ett samtal från ”Lyxfällan” till slut?

Underskottet i de amerikanska statsfinanserna 2019 väntas bli ungefär en biljon – en miljon miljoner dollar. Nytt rekord. Igen. Trump hade ett kaxigt vallöfte 2016, då statsskulden var uppe i 19 biljoner: att få ned den till noll. Statsskulden är idag över 22 biljoner dollar. Affärsmannen Trump byggde sitt fastighetsimperium med hjälp av hög belåning och kallade sig själv stolt ”kungen av skuld” i en intervju inför valet. Idag är han president över världens största statsskuld.

En gång i tiden var de flesta politiker överens om att en budget bör vara i balans, och oron över den amerikanska statsskulden var återkommande. Inte längre. Både demokrater och republikaner har släppt på det statsfinansiella kyskhetsbältet och shoppar på krita som det inte vore någon morgondag. Republikanerna genom att sänka skatterna, demokraterna genom att höja utgifterna. Utan att någon verkar bry sig om att matcha med motsvarande nedskärningar eller skattehöjningar för att få budgeten att gå ihop.

Historiskt låga räntor

Men det kanske de gör rätt i? Det kanske är gammalmodigt att tänka att ”den som är satt i skuld är inte fri”? Tidigare i år sa den förre IMF-chefen Olivier Blanchard att hög statsskuld kanske inte är så dumt ändå. Det var som att höra påven prata porr. IMF brukar ju annars avkräva hård budgetdisciplin av de länder de beviljar nödlån. Vad är det som har hänt?

De historiskt låga räntorna!

De har inte bara fått oss privatpersoner att låna som aldrig förr, nu sitter även finansministrar världen över med känslan av att det gäller att passa på att låna nu när det är i princip gratis.

– Så länge som räntorna är så här låga är det inget hot mot statsfinanserna att låna mycket, säger John Hassler, professor i nationalekonomi på Stockholms Universitet.

Så varför ska en stat i dagens läge, med så låga räntor, ändå bry sig om att hålla en budget i balans?

– Tja, det är ju för att man ändå inte kan låna hur mycket som helst. Vi vet inte var gränsen går för när långivarna tappar förtroende för att man ska vilja betala tillbaka skulden, men den finns där. För Sveriges del, ett mindre land, så kanske den gränsen ligger någonstans vid 100% av BNP.

Idag är Sveriges statsskuld 25% av BNP, internationellt sett en mycket låg skuldsättning. Och Hassler föreslår att Sverige borde öka statsskulden med 30% och investera de lånade pengarna i aktier, i en internationell indexfond, för att få gratis avkastning på pengarna.

– Den svenska statskassan skulle på så sätt få ett tillskott på cirka 50 miljarder om året från aktiernas värdeutveckling. Just nu skulle det inte kosta någonting annat än att vi tar på oss lite mer risk, menar Hassler.

En tickande bomb

Det handlar i sådana fall om att låna för att investera. Men Cecilia Hermansson, nationalekonom på KTH tycker inte man ska spekulera med statens pengar på det sättet.

– Ska staten låna är det ju andra typer av investeringar som också ger avkastning, men av mer traditionellt slag som stärker samhället såsom infrastruktur, klimatomställning eller utbildning som man bör satsa på.

I USA ökar statsskulden inte för att investera, utan främst för att konsumera.

– En del kallar det för en tickande bomb, men den behöver inte lösa ut om man kommer igång i tid med att höja skatter eller sänka utgifter för att få budgeten att gå ihop, säger Hermansson.

Politikerna där verkar inte så sugna på det, är det dags för landet att söka till ”Lyxfällan”?

-I  sådana fall är det många länder som behöver ställa sig i kö till programmet. USA skulle kunna få ned statsskulden men väljer att öka den även i goda tider, som nu. På så vis kan man säga att de fastnat i lyxfällan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.