Stora värden finns gömda på svenska soptippar. En uppskattning gjord av forskare vid Linköpings universitet visar att bara metallerna motsvarar fem års förbrukning i Sverige och skulle ge mellan 50 och 75 miljarder kronor om de återvanns.
Efterfrågade råvaror som koppar, titan och aluminium ligger begravda till ingen nytta samtidigt som gruvdriften av samma metaller orsakar stor miljöpåverkan i form av energiförbrukning, utsläpp och skador på naturen.
Beprövad teknik
Tekniken för att återvinna soptippens råvaror finns redan, och företagen som äger deponierna vill göra det. Men de hindras av av att nuvarande skatteregler gör det olönsamt, rapporterar tidningen Ny Teknik.
– Det är intressant, men ändras inte skattereglerna kommer vi inte att kunna återvinna de resurserna. Vi lägger inte fokus på det förrän skattefrågan är utredd, säger Hitomi Lorentsson på Stena Recycling till tidningen.
Deponiskatten, som enligt branschen hindrar återvinningen, infördes år 2000 som ett styrmedel för att få stopp på den gamla sedvänjan att låta gamla sopor bara ligga i stället för att återvinna eller bränna dem för energi. Skatten tas ut på avfall som läggs på hög i längre tid än tre år och höjdes vid årsskiftet till 500 kronor per ton.
Problemet som uppstår när man gräver upp och återvinner gamla soptippar är att materialet som återstår när metaller och annat värdefullt separerats måste ”återdeponeras”, och blir då skattepliktigt.
Skatten utreds
Naturvårdsverket har konstaterat att gamla soptippar kan utgöra tickande miljöbomber och att det finns stora miljövinster att göra om de återvinns och saneras. Hittills har man dock inte velat undanta restmaterialet från deponiskatt eftersom det skulle vara svårt att kontrollera var avfallet kommer ifrån och därmed inbjuda till fusk. En ändring av skattereglerna utreds just nu för att gynna återvinning från gamla deponier.