Foto: TT

Ny rapport: Amorteringskravet dämpade lånesuget

Det verkar som om amorteringskraven har fått många svenskar att köpa billigare bostäder och därmed låna lite mindre. Det konstaterar Finansinspektionen i en rapport.

Undersökningen omfattar nya bolån som togs efter det att amorteringskravet infördes 1 juni 2016. Det handlar om 26.000 lån.

FI:s analys visar att hushållens förmåga att stå emot kärvare tider förbättras jämfört med tidigare års undersökningar.

God motståndskraft

–  Vi ser att nya bolåntagare som helhet har god motståndskraft mot stigande boräntor, men de makroekonomiska riskerna kvarstår, säger FI:s chefsekonom Henrik Braconier.

FI:s slutsats är att amorteringskravet har fått effekt och att hushållens motståndskraft fortsatt att förbättras. Och det kan behövas:

Läs mer: Villapriserna fortsätter att stiga

– Det unika läget som råder nu – med god tillväxt, låga räntor och ständigt stigande bostadspriser –  kommer någon gång i framtiden att vändas till ett helt annat läge där räntorna stiger och priserna sjunker. Då är det Finansinspektionens uppgift att se till att hushållen klarar det, säger Henrik Braconier.

Finansinspektionen räknar dessutom med att amorteringskravet kommer att ge ett antal långsiktiga effekter på hushållens beteende, eftersom de inte kommer att vara lika skuldsatta längre. De effekter har FI naturligtvis inte kunnat mäta ännu.

Läs mer: Färre tar lån med rörlig ränta

Trots det dämpade lånesuget framgår det också av rapporten att många låntagare fortsatt har höga skulder i förhållande till bostaden värde eller sina inkomster.  Risken, enligt FI, är att dessa hushåll reagerar starkare vid en nedgång i bostadspriserna eller vid stigande räntor. De drar ner på sin konsumtion och kan i och med detta förstärka en lågkonjunktur.

Än värre skulle det bli om även bankerna skulle dras med i fallet. FI menar att en viss sådan risk finns, men att den inte är överhängande.

Goda Marginaler

Generellt har nya bolåntagare goda marginaler att klara sina betalningar och de senaste årens utveckling med större marginaler fortsatte 2016, konstaterar FI. Fler hushåll skulle också klara stigande räntor och/eller ökad arbetslöshet utan att få underskott i sina månadsbetalningar jämfört mot tidigare år.

Skuldkvoten, det vill säga skuldernas förhållande till inkomsterna, har stigit sedan 2011, men nu kan Finansinspektionen konstatera en svag minskning.

– Det beror också i hög grad på amorteringskravet men det finns fortfarande grupper som är sårbara, säger Henrik Braconier.

Takten ökar

Sedan 2011 har svenskarna blivit allt bättre på att amortera på sina bolån. Amorteringskravet har ytterligare stärkt den utvecklingen: andelen hushåll som amorterar och amorteringarnas genomsnittliga storlek ökade kraftigt under 2016.

Den genomsnittliga belåningsgraden för nya bolåntagare har legat ganska stabilt de senaste åren. Förra året minskade den till 64 procent 2016, det är 1 procentenhet lägre än året före. Även bland redan befintliga bolån har belåningsgraden minskat under flera år, I fjol var den 48 procent.

Amorteringskravet

Visa

Amorteringskravet infördes den 1 juni 2016 på nya bolån.

Det innebär att hushåll som lånat 70 procent eller mer av bostadens värde måste amortera ner lånet med 2 procent årligen. För hushåll med en belåningsgrad mellan 50–70 procent är kravet att amortera ner 1 procent av lånet varje år.

För ett lån på 1 miljon kronor innebär det att hushållet måste betala av 20.000 kronor om året, vilket för de flesta närmast kan betraktas som ett obligatoriskt sparande.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer