Råoljepriset dök ned till 48:50 dollar per fat vid lunchtid innan det stabiliserade sig. Det är den lägsta nivån på över fem och ett halvt år.

Valutor som bygger på oljeintäkter följde med i den kraftiga kursrörelsen. Utöver den ryska rubeln är trycket hårt nedåt på exempelvis Nigerias naira och Venezuelas bolivar.

Dräneras på kapital

Räntor och inflation i de berörda länderna drar samtidigt iväg uppåt, vilket bland annat hänger samman med högre importpriser och att länderna har en stor andel oljeintäkter i sina budgetar.

Angola, Colombia, Libyen och Jemen är enligt en färsk rapport från Världsbanken andra oljeländer med likartade problem. Medan länder som Kuwait och Saudiarabien klarar sig bättre tack vare lägre produktionskostnader för att ta fram olja och stora reservfonder för att parera konjunkturproblem.

Detta gäller till viss del även Ryssland, vars rubel har tappat hälften av värdet mot dollarn på ett år till följd av massiv kapitalflykt och en oväntat djup recession, men som sitter på betydande reservfonder.

Venezuela president Nicolàs Maduro, som tog över efter Hugo Chavez 2013, är för närvarande på turné till andra oljeländer, för att försöka få stöd för samordnande åtgärder för att hålla uppe oljepriset.

Ett oljekrig

I ett nyårstal deklarerade han att det pågår ett oljekrig.

– Och kriget har ett syfte, att förstöra Ryssland. Det är ett strategiskt planerat krig, som även riktar sig mot Venezuela, för att försöka förstöra vår revolution och orsaka en ekonomisk kollaps, sade han, enligt den amerikanska tv-kanalen CNBC.

Bakom trycket nedåt på oljepriset ligger ökad produktion, bland annat av amerikansk skifferolja. Vissa oljeländer, som tidigare har haft produktionsproblem till följd av oroligheter – som Irak – har samtidigt börjat få upp produktionsvolymerna till historiska nivåer igen.

Därtill bidrar dollarns lyft mot andra valutor – som sker mot bakgrund av väntade styrräntehöjningar i USA – och en konjunktursvacka för flera stora oljekonsumenter, som Kina och eurozonen.