Är du högt skuldsatt i förhållande till din inkomst så är du sårbar för en ”finansiell chock”: läs arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom – saker som vi inte kan förutse men som drabbar oss och även vår ekonomi.
Med bolånetak och skärpta amorteringskrav för de med de största skulderna i förhållande till sina inkomster har Finansinspektionen försökt att stämma i bäcken.
Några av de mest skuldsatta
Men svenska hushåll och särskilt hushållen i storstäderna är fortsatt högt skuldsatta. Den europeiska systemrisknämnden (Esrb) som analyserar riskerna inom det finansiella systemet inom euro-området konstaterade så sent som i slutet av september i år att de svenska hushållen är några av Europas mest skuldsatta hushåll.
Det är fortfarande för många hushåll som inte amorterar alls, och skulderna har ökat mycket mer än inkomsterna. I Stockholm är en skuld som är fyra gånger din årsinkomst inte ovanligt, i mindre städer ligger den också högt men inte på de nivåerna, enligt Riksbanken.
Trots en stabilisering av svenskarnas skulder efterlyser ändå myndigheter som Esrb fler åtgärder för att få svenskarna att låna mindre. Ett successivt avskaffande av ränteavdraget ligger högt på deras lista. Och de är kristallklara, svenskarnas betalar för mycket för sina bostäder: ”highly overvalued” är ett begrepp som återkommer.
Mer sårbara
I SVT:s lån och ränteillustration kan du se hur räntekänsligt ett genomsnittligt hushåll är i just din kommun. Det blir uppenbart att boprisutvecklingen gör storstadsbor mer sårbara skulle räntan nå en mer normal nivå.
I nutid är oron kanske större för en ekonomisk avmattning än för en räntechock. Men också där gör skulderna och övervärderade bostäder bolånetagarna i storstäderna mer sårbara.
Och bland andra Riksbanken är orolig för att när ekonomin vänder neråt så kan vi göra krisen ännu djupare genom att vi köper mindre och istället betalar av på våra lån. De kallar hushållens höga belåning för det största hotet mot den svenska ekonomin. Det som är bra för individen kan vara jobbigt för systemet.