Islands två starke män efter valet 2013 låter inte bankerna köra med dem: Sigmundur Gunnlaugsson från det progressiva partiet och Bjarni Benediktsson från det oberoende partiet. Foto: TT

Rekordlåg arbetslöshet efter att Island lät bankerna falla

Island redovisar i dag en arbetslöshetssiffra på drygt 4 procent och vissa bedömare menar att målet på 2 procent är fullt realistiskt.

Detta står i stark kontrast till övriga Europa där medeltalet på arbetslösheten ligger kring 12 procent, och i vissa länder (som Spanien och Grekland) där mer än 25 procent av befolkningen arbetslös.

– Bankernas skulder är inte allmänhetens skulder och kommer aldrig att bli det, säger Islands nuvarande premiärminister Sigmundur D. Gunnlaugsson till FP. Och även om situationen är bättre här än i många andra europeiska länder är en arbetslöshet på över 4 procent något vi inte vill ha.

Till skillnad från när andra stora banker i Europa och USA varit nära konkurs har Island inte stöttat sina banker med allmänna medel.

Det fanns helt enkelt inga sådana möjligheter, bankernas konkurser var för stora. Det var 2008 som krisen blev ett faktum efter en period av skuldbaserad spekulation som gick för långt.

Vägrade lösa ut bankerna

När Islands regering vägrade att rädda bankerna och deras kunder fick de själva ta smällen av sina misslyckade spekulationer – på närmare 85 miljarder dollar.

Att den isländska staten inte använde statskassan (i en ekonomi med ett BNP på bara 14 miljarder USD) gav dem möjligheten att istället spendera större delen av sina tillgångar i ett brett stödprogram man kallar “Welfare”.

Det syftade bland annat till att hjälpa enskilda personer som hamnat i trångmål när banklånen på husen översteg de kraschade husvärderingarna. Staten spenderar årligen hela 43 procent på “Welfare”, en siffra som visserligen hållit sig ganska konstant sedan innan krisen.

7 procent av BNP till hushållens bostadslån

Utöver redan existerande åtgärder införde Island nyligen ytterligare ett åtgärdspaket: runt 7 procent av landets BNP ska nu fördelas specifikt till att ge hushåll lättnader i sina bostadslån.

Men SEB:s chefsekonom Robert Bergkvist håller inte med om analysen att man bör låta banker som har problem gå i konkurs:

– Kopplingen till hur man hanterar banker och arbetslöshet är inte så lätt att göra, säger Robert Bergkvist till SVT. Jag har inte sett något som stödjer idén om att man bör låta banker gå i konkurs. Island är inte i mål ännu, krisen är inte riktigt över och de har inte heller riktigt rett ut sina relationer med andra länder.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer