Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Allt har blivit annorlunda” – hör riksbankschefen Stefan Ingves i en intervju med SVT:s Ekonomibyrån. Foto: Stina Stjernkvist/TT, Henrik Montgomery/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Riksbankschefen: Kriget gör att vi behöver höja räntan tidigare

Uppdaterad
Publicerad

Inflationen nådde 4,5 procent i februari, och priserna stiger i en takt vi inte sett sedan 1993. Mycket tyder på att det kommer fortsätta uppåt.

– Pandemin har inte försvunnit, sen blev det krig i Ukraina, säger Stefan Ingves, riksbankschef, i Ekonomibyrån.

Båda faktorerna leder till stigande priser och inflationen ligger betydligt över Riksbankens prognoser.

– Vi får räkna om helt enkelt, slutresultatet av det lär nog bli att räntan kommer höjas tidigare än vad vi räknat med, säger Stefan Ingves som dock inte vill specificera exakt när. 

Rysslands invasion i Ukraina kommer troligen att fortsätta driva på inflationen globalt.

– Sannolikt kommer kriget tillsammans med sanktionerna från väst leda till en negativ utbudschock, säger Daan Struyven, senior global economist på Goldman Sachs.

Produktionen i Ukraina och Ryssland har minskat drastiskt. Så även handeln mellan länderna och resten av världen. Även om Ryssland är en relativt liten spelare för världsekonomin i stort är landet en betydande aktör på råvarumarknaden.

När man minskar handeln med ett land som exporterar mer än vad det importerar innebär det att resten av världen behöver producera en större andel av det som konsumeras, enligt Daan Struyven.

– Det kommer troligen förvärra den obalans mellan utbud och efterfrågan som ligger till grund för den globala inflationsuppgången.

Risk för stagflation

Amerikanska investmentbanken Goldman Sachs har nedgraderat sina prognoser för den globala tillväxten.

Högre råvarupriser, minskad industriell aktivitet på grund av högre gaspriser och nedgångar på aktiemarknaden.

– I stora drag står vi inför en stagflationschock, med högre inflation och lägre tillväxt, säger Daan Struyven.

Centralbankerna står inför en svår avvägning mellan att stötta ekonomin när tillväxten går ner, eller förhindra att inflationen skenar.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi haft en låg och stabil inflation de senaste 20-30 åren. Nu har pandemin och kriget ovanpå det ökat risken för att den underliggande inflationen och inflationsförväntningrna ökar till farliga nivåer.

Han tror ändå att centralbankerna kommer att strama åt penningpolitiken för att stävja inflationen, om inte tillväxten får ett rejält slag och det uppstår ett hot om lågkonjuktur.

”Säkert ett hack i kurvan”

– Innan allt det här inträffade var vår bedömning att det kommer råda goda tider i svensk ekonomi under överskådlig tid, säger Stefan Ingves.

Nu när osäkerheten ökar ser det ut som att tillväxten kommer gå ner en del på kort sikt. Men på längre sikt finns det inga skäl att tro att det kommer hålla i sig, enligt riksbankschefen.

Framförallt har det att göra med att svensk ekonomi inte är särskilt beroende av vare sig Ryssland eller Ukraina.

– Svensk ekonomi är beroende av euro-området och världsekonomin i vid mening. Men säkert så att det blir ett hack i kuvan i närtid, säger Stefan Ingves.

Missa inte hela Ekonomibyrån: Gör dig redo för ”Putin-priser” på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer