Hur mycket du behöver spara till pensionen beror så klart på hur mycket du har möjlighet att lägga undan och vilket liv du vill leva. Men det beror också på när du är född.
En civilingenjör som är född 1995 måste spara drygt 3,4 miljoner kronor under sitt arbetsliv. Detta enligt en ny rapport från pensionsbolaget Skandia, som beräknat hur mycket olika grupper måste spara privat för att få ut 80 procent av sin lön som pensionär.
För civilingenjören född 1965 räcker det med ungefär 1,25 miljoner, enligt rapporten.
Ett vårdbiträde som föddes 1995 behöver spara nästan 1,65 miljoner kronor under sitt arbetsliv, jämfört med cirka 780 000 kronor för kollegan som föddes 1965.
Senare etablering
60-talisterna etablerade sig tidigt på arbetsmarknaden, i snitt redan vid 21 års ålder, enligt Svenskt näringsliv. Det är den viktigaste skillnaden jämfört med den yngre generationen, enligt Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
– Bland akademiker har vi i princip världens högsta etableringsålder, närmare 30 år. Klart det får effekt på pensionerna, säger han.
Annorlunda tjänstepension
Äldre generationers tjänstepension baseras oftast på en procentsats av slutlönen, medan yngre har en premiebaserad pension som styrs av börsens utveckling.
– Här är tiden och ränta på ränta-effekt viktigast för att pengarna ska växa. Och sena inbetalningar har inte så mycket tid på sig att växa, säger Mattias Munter.
Längre förväntad livslängd gör dessutom att pensionen ska räcka till fler år.
Senare pension
Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, delar åsikten om vad som är viktigast: att jobba längre.
– För 90-talisterna är det viktigast att göra det vi ”alltid gjort”, jobbat och slitit fram till pensionsåldern – som för dem kommer att vara vid 70 eller 71 år, säger han.
Att jobba längre höjer pensionen, påpekar Ole Settergren, och ger ett exempel.
– En person som började jobba vid 23 års ålder och har 33 000 kr i lön ökar sin månadspension med 2 300 kronor (brutto) om hen jobbar ett år till efter 65.