Miljardtillskott från staten – och andra ägare – har visserligen varit ett återkommande inslag i SAS verksamhet genom åren. Men nu har SAS förlorat 20 miljarder kronor på två och ett halvt år. Och dagens besked saknar motstycke: SAS behöver totalt 30 miljarder kronor för att leva vidare.

Nästan 10 miljarder är nya pengar som SAS försöker ragga från alla tänkbara håll.

20 miljarder är pengar som redan finns i SAS som lån, och som SAS vill omvandla till eget kapital. En del av dessa pengar har svenska staten lånat ut. Så nu grunnar regeringen på om den ska gå med på att dessa hybridobligationer med årlig ränta till skattebetalarna, i stället ska bli vanligt eget kapital och sannolikt mest användas för att täcka förluster ett bra tag framåt.

Har skjutit upp räntebetalningar

Under tiden har SAS, till råga på allt, skjutit upp räntebetalningarna på dessa så kallade hybridobligationer. Det rör sig om lån på 2,5 miljarder från svenska staten och 3,5 miljarder från den danska, med ränta på sammanlagt 138 miljoner kronor.

Det är tillåtet att skjuta upp räntebetalningar enligt avtalet, men det gör knappast att läget nu känns mer aptitligt. Särskilt som SAS själva inte berättade i pressmeddelandet i april att det var svenska och danska statens räddningspengar det handlade om. (Själv fick jag rota runt långt in i ett 125-sidigt prospekt för en annan hybridobligation för att få reda på det.)

Om svenska staten motvilligt går med på att omvandla 2,5-miljarderslånet till eget kapital i SAS så känns det desto mer uteslutet att staten kommer bidra till de helt nya 9,5 miljarder som SAS också behöver.

Wallenberg, som är tredje största ägare, var med grundade SAS, har satsat nytt kapital förr när det behövts, men övergått mer och mer till att tjata på staten om pengar. Det är alltså inte troligt att Wallenberg heller gör en ny storsatsning.

Flygbolaget SAS, som en gång i tiden symboliserade svensk modernitet och svenska affärsframgångar, är helt enkelt inte lika viktigt längre, varken för näringslivet eller svensk ekonomi.

Globala affärer kan ofta göras via Zoom och Teams numera, bekvämt och dessutom billigt. Stora svenska exportföretag kan alltså numera lika gärna tjäna pengar på att inte resa, som att resa.

SAS, som byggts upp för att tillgodose affärsresenärers behov att resa från tre skandinaviska länder ut i världen, ska nu försöka tjäna pengar på att flyga fritidsresenärer till Spanien: SAS räknar med att 80 procent av resenärerna framöver är fritidsresenärer, och i sommar flyger bolaget 350 gånger per vecka till Spanien.

Kan bli pilotstrejk

Så nu försöker SAS göra om sig helt och skära bort 7,5 miljarder i årliga kostnader för att överleva. Det går väldigt dåligt. Ledningen varnar i dag för att SAS kan gå omkull om inte både nya pengar och nedskärningar går i lås. Men facket protesterar och snart kan det bli pilotstrejk.

Ovanpå det har SAS varken plan eller personal för att klara det plötsliga uppsvinget efter pandemin. Bolaget tvingas ställa in 4 000 flighter i sommar. Och så har vi kaoset vid säkerhetskontrollerna som säkert avskräcker en och annan från att flyga. Eller för att fortsätta med Leif Östlings ord i ”Vad fan får jag för pengarna”-intervjun om att betala skatt.

– Får du inget förpengarna menar du?

– Nej, inte mycket. Det är ju bara köer, köer, köer.

Östling syftade på den skattefinansierade vården. Men att bränna skattepengar på att flyga fritidsresenärer är ändå ett snäpp värre än att bränna dem på ineffektiv vård, kan nog många tycka utifrån ovanstående. Och då har vi ändå inte ens kommit in på klimatfrågan.