Månadsförändringen från oktober till november var 0,7 procent. KPIF visar prisutvecklingen för alla produkter och tjänster som hushållen konsumerar, men räknar bort effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån.
I oktober minskade inflationstakten, prisökningstakten på årsbasis. Den sänkta inflationstakten då berodde på att elpriserna sjönk med nästan 24 procent från september, eftersom månaden var varm och blåsig. Bedömare trodde då att vi kommer att se en ökad inflationstakt under vintern. Och så blev det alltså.
Elpriserna steg med 16,8 procent från oktober till november.
– Det är kallt och vi har ont om elproduktion. Det är det som har drivit upp det, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén i Morgonstudion.
– De här elräkningarna vi kommer få efter julen, de blir inte roliga.
Livsmedelspriserna ökade för tolfte månaden i rad, där det främst var prisökningar på mjölk, ost och ägg som bidrog. Det som däremot sjönk under månaden var priserna på drivmedel och paketresor. Annat som bidrog till inflationstakten, enligt SCB, var prisuppgångar för rekreation och kultur, inventarier och hushållsvaror, möbler, restaurangbesök och personlig hygien.
Oväntat besked i USA
Under tisdagen kom ett oväntat inflationsbesked från USA. För andra månaden i rad blev inflationen i USA lägre än väntat.
Den amerikanska inflationen i november, det vill säga prisutvecklingen i årstakt, sjönk till 7,1 procent. Det kan jämföras med analytikernas prognos som låg på 7,3 procent och 7,7 procent i oktober.
– Det är goda nyheter även för oss. Det påverkar vad Riksbanken måste göra med räntan här, säger Alexander Norén.
– Det finns tecken i skyn om att inflationstoppen kanske är nådd.
Riksbanken ska dock inte ge besked om räntan förrän i februari nästa år.
Inflationstakten enligt KPI, som till skillnad från KPIF påverkas av ändrade räntesatser, var 11,5 procent i november. Det är en ökning jämfört med oktober då den var 10,9 procent.
