Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Plastpåseskatten är en dålig miljöskatt av flera skäl. En aspekt är att de beskattade kassarna, som inte ens utgör ett miljöproblem, ersätts med produkter som är sämre ur miljösynpunkt, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet. Foto: Tommy Forsgren, SVT/TT

Miljöprofessor dömer ut skatten på plastpåsar: ”Helt feltänkt”

Uppdaterad
Publicerad

”Plastpåseskatten” fyller fem månader. Nu menar kritiker att den kan ha gjort mer skada än nytta för miljön. Och klirret i statskassan ser ut att bli betydligt mindre än regeringen räknat med.

– Den är feltänkt och ett skolboksexempel på en dåligt genomförd miljöskatt, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi.

Många i snabbköpskön har säkert noterat den – skatten som gjort att en bärpåse i plast numera kostar sju kronor. Och den har gett effekt – sedan införandet i maj har försäljningen av plastkassar rasat med 60 procent eller mer, åtminstone i dagligvaruhandeln.

Men att det säljs färre beskattade plastkassar behöver inte nödvändigtvis vara bra för miljön. Pär Bygdeson, vd för branschorganisationen Livsmedelshandlarna, menar att det kan ha blivit tvärt om.

– Enligt många butiker har kunderna börjat köpa obeskattade plastpåsar på rulle eller papperskassar i stället. Och de är inte bättre för miljön än bärkassarna av plast, som ofta återanvänds och slutar som soppåsar.

Oklar miljönytta

Plast, papper eller kanske tyg? Frågan om vilken kasse som är minst skadlig för miljön har varit aktuell länge, men har inget glasklart svar. Rådet till den som vill minimera sin miljöpåverkan blir att använda varje påse så många gånger det bara går, oavsett material.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Avfallsexperten Åsa Stenmarck guidar i påsdjungeln.

Även Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, ifrågasätter skattens miljönytta. Han menar att plastpåsar inte orsakar särskilt stor nedskräpning i den svenska naturen jämfört med många andra produkter och förpackningar. Och att det därför blir svårt att begripa vad politikerna vill åstadkomma:

– Ingen har förklarat varför det enbart är bärkassar som ska beskattas och inte all plast. Och varför görs inte undantag för påsar av returplast när det finns andra av fossil råvara som är skattebefriade? Skatten saknar logik och sådant riskerar att gröpa ur förtroendet för miljöpolitiken.

Prognosmiss

Första tiden drog plastpåseskatten in runt 25 miljoner kronor i månaden till statskassan. Men enligt siffror som SVT fått ut från Skatteverket halverades intäkten i augusti till 10,3 miljoner. Regeringens prognos – att skatten bara i år skulle dra in 2,1 miljarder – ser ut att slå fel rejält.

Trots det är finansmarknadsminister Per Bolund (MP) nöjd med hur skatten fungerat:

– Vi ser att användningen av plastpåsar sjunkit otroligt snabbt och det gör att resursanvändningen och risken för nedskräpning i naturen minskar.

Men det finns annan plast som orsakar större miljöproblem, varför beskattar ni inte den?

– Vi jobbar med hela nedskräpningsproblematiken. Så klart måste även annan plastanvändning minskas, till exempel genom förbud mot produkter som inte behövs. Och det kan också bli ekonomiska sanktioner mot engångsplast.

Fakta: Plastpåsar i Sverige

Visa
  • Plastnedskräpning är ett stort och växande miljöproblem över hela världen, inte minst i haven. Hamnar plast i naturen kan det ta över 100 år innan den brutits ned, och även i de mest avlägsna områden hittas resterna i form av mikroplast som skadar organismer och ekosystem.
  • Enligt IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, återanvänds cirka 20 procent av plastkassarna som bärkassar och 75 procent används som soppåsar som sedan bränns i kraftvärmeverk. Mellan 75 och 80 procent av de plastbärkassar som tillverkas i Sverige är fossilfria, men det innebär inte att de bryts ned snabbare i naturen.
  • 2017 blev alla butiker och restauranger som tillhandahåller plastpåsar skyldiga att informera kunderna om påsarnas miljöpåverkan. Sedan dess har svenskarnas årsförbrukning sjunkit med nio påsar per person till 74 stycken år 2019. Enligt EU:s förpackningsdirektiv ska den 2025 ned till max 40 påsar per person och år.
  • Den 1 maj införde Sverige en skatt på på 3 kronor på plastbärkassar. Enligt dagligvarukedjorna har försäljningen sedan dess minskat med mellan 50 och 75 procent. Samtidigt har försäljningen av pappkassar och plastpåsar på rulle ökat, men inte i motsvarande omfattning.
  • Ungefär 100 länder har infört någon form av begränsningar, avgifter, skatter eller förbud för att minska förbrukningen av plastbärkassar.

Källor: Regeringskansliet, Naturvårdsverket, IKEM, TT m fl.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer