Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande Foto: Niclas Berglund

Nya EU-förslaget kan sänka lönerna i Sverige

Publicerad

Nu tar EU sina första steg för att kanske införa en obligatorisk minimilön. Starka krafter i EU tycker det är en bra idé – men i Sverige sågas tanken av både fackförbund och arbetsgivare som nu oroar sig för lönesänkningar i Sverige.
– Det är på ren svenska korkat, säger Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande.

Under tisdagseftermiddagen togs det första steget mot en EU-gemensam minimilön. Då träffade arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit arbetsmarknadens partner för en första konsultation.

Efter det ska processen gå vidare med flera samtal under våren innan ett första förslag läggs fram.

Lönerna kan sänkas

För de flesta EU-länder är det här inte särskilt så konstigt. 22 av EU:s medlemsländer har redan nu en lagstadgad minimilön. Enbart sex länder, däribland Sverige, har en annan modell. Och därav oron. De lägsta lönerna i Sverige är generellt höga jämfört med de lägsta lönerna i andra EU-länder. En lagstadgad minimilön skulle kunna leda till att lönerna i Sverige sänks snarare än höjs.

– Vi måste göra saker för att inte minst arbetare i östra Europa ska få bättre och högre löner. Men att göra det på ett sätt som riskerar de enda välfungerande lönemodellerna i Europa är på ren svenska korkat. Man ska inte försämra för de som har de bättre utan tvärtom, säger Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande.

Och han får medhåll av arbetsgivarna.

– Man riskerar krossa den svenska modellen med förhandlingar och avtalsfrihet som finns mellan fackföreningar och arbetsgivare. Politiken ska inte blanda sig i detta och det är djupt problematiskt att de nu gör det på EU-nivå, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på arbetsgivarorganisationen Almega.

Oklart om undantag hjälper

Nicolas Schmit har sagt att planen inte är försämra den modell som finns i Sverige. Det skulle kunna innebära att Sverige kan förhandla fram ett undatag. Men frågan är hur mycket ett sådant är värt.

Om en arbetsgivare vill lönesätta efter EU:s minimilön, i stället för enligt den svenska modellen, så kan företaget driva frågan i EU-domstolen. Och där har undantag från EU-lagar redan tidigare fått se sig besegrade.

– EU-domstolen har som uppgift att se till att EU-rätten respekteras. Det är de som har sista ordet. Kommissionen kan tillåta undantag. Men det kommer finnas en uppenbar risk att de här undantagens som förhandlas fram hamnar i EU-domstolen. Och då kan de falla, säger Jaan Paju, docent i EU-rätt vid Stockholms universitet

Fakta: Minimilöner i EU

Visa

För närvarande har 22 av EU:s medlemsländer en lagstadgad minimilön. Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Cypern och Italien har andra modeller.

I rena pengar varierar minimilönerna mellan motsvarande drygt 3 000 kronor i Bulgarien till knappt 22 000 i Luxemburg. Jämför man med medianlönen i landet ligger i stället Spanien lägst med en minimilön på 41 procent, medan Frankrike ligger högst upp på 62 procent.

Källa: Eurostat, Ekonomifakta.se

TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer