Succérecept mot skimning

Publicerad

Chip och pin-koder till kontokorten har gjort att skimning – kopiering av kontokort – i stort sett har försvunnit från Sverige. Både polis och banker talar om ett tydligt trendbrott.

Skimning innebär att en bedragare lyckas kopiera innehållet i kortets magnetremsa, till exempel via en manipulerad  kortläsare. För några år sedan trodde de flesta att de här bedrägerierna skulle öka stort men det har blivit precis tvärtom.

– Skimning är nästan obefintlig i Sverige idag, säger Anders Ahlqvist, it-brottsexpert vid Riksspolisstyrelsen. Det beror på enkla åtgärder där butiker och restauranter bytte ut kortläsarna och bankerna förbättrade sina system vid bankomaterna.

Chip och pin-kod till kontokorten samt bättre kortläsare har inneburit att bedrägerier med skimning har sjunkit från omkring 200 fall per år i Sverige till mindre än tio det senaste året. Än så länge har polisen inte konstaterat ett enda fall där någon har lyckats kopiera ett kontokort med chip. Där bedrägerier fortfarande förekommer har magnetremsan dragits i kortläsaren.

Även bankerna märker av det här tydliga trendbrottet.

– Det är framför allt i Europa som skimning har sjunkit dramatiskt, säger Kerstin Ottosson, kommunikatiosnansvarig vid SEB.
Vi ser fortfarande problem i Mexico, Thailand och Italien.

USA saknar fortfarande tekniken med chip och pin-kod men är på gång att införa det. Få svenskar uppges dock bli lurade där.
Men oavsett var man turistar kan det vara en god idé att inte alltid betala med sitt bankkort där beloppen dras direkt från kontot, säger Kerstin Ottosson.

– Man ska se till att också ha ett betalkort med sig, särskilt när man köper större saker, säger hon. Då får man alla sina köp på faktura en gång i månaden och kan kontrollera att man inte betalar för något som man inte har köpt.
 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer