Karolina Ekholm är professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet. Hon har tidigare varit bland annat vice riksbankschef och statssekreterare under finansminister Magdalena Andersson.

Hon pekar på att en av flera förklaringar till kronraset är det som händer i Norge där norska kronan rasat kraftigt i samband med oljeprisfallet.

– Vad som händer med norska kronan brukar spilla över på den svenska. Av någon anledning buntas de ihop i valutahandelsvärlden, säger Karolina Ekholm.

Mindre länder med små valutor har drabbats extra hårt under mars månad. Under finansiella orostider brukar utländska investerare sälja mindre valutor som svenska kronor och söka sig mot större och säkrare valutor som euro och dollar som kallas tillflyktsvalutor.

Kronan försvagades även mot dollarn. Under torsdagsmorgonen kostade en dollar som mest 10,46 svenska kronor. Det är högre än när finanskrisen rasade i början på 2009 och kronkursen börjar nu närma sig den rekordlåga nivån runt 10,8 kronor per dollar som noterades 2001 efter IT-kraschen.

Dyrare att handla i utlandet

Sveriges riksbanks penningpolitik med extremt låga räntor de senaste åren har också pressat ned värdet på kronan. Låga räntor kan innebära att internationella placerare då undviker Sverige för att leta efter högre avkastning vilket kan påverkar kronkursen.

När Riksbanken höjde räntan i december var ledamöter oroliga för att det skulle innebära till att kronan stärktes vilket i sin tur kan påverka inflationen nedåt.

– Det besannades inte, säger Karolina Ekholm.

Den kraftigt försvagade kronkursen innebär på kort sikt att det blir dyrare att handla i andra länder för de som mot förmodan tänkt sig resa utomlands.

Även priset på importerade varor stiger. Under andra förutsättningar skulle det kunna vara goda tider för exportföretagen som nu får mer betalt för sina produkter. Problemet är bara att många exportföretag just nu har svårt att sälja sina produkter.