9,5 indexenheter blev fallet i mars, ned till 43,2 från nedreviderade 52,7 i februari, visar siffrorna från Swedbank och Silf.

– Vi såg kanske inte riktigt den här nedgången i februari vilket var lite överraskande. Nu låg det i farans riktning. Sverige är utsatt i form av att vi är väldigt exportberoende och när konjunkturen gått ned i Västeuropa och USA så är det väldigt viktiga exportmarknader som drabbas för Sverige, säger Jörgen Kennemar som är ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

Kortfattat kan inköpschefsindex beskrivas som en viktig konjunkturmätare där ungefär 200 inköpschefer på företag tillfrågas månadsvis om läget inom industrin.

Svaren ligger sedan till grund för den indikator som presenteras. Ett indextal över 50 brukar normalt sett tyda på tillväxt inom ekonomin.

Det här är dock inget normalt läge.

Oroväckande läge

– Det är naturligtvis ett oroväckande och en allvarlig signal för arbetsmarknaden. Tappar industrin så pass mycket som den gör får det följdverkningar på ekonomin. För gemene man är det en orostid och att man måste se över sin ekonomi och sina försäkringslösningar som A-kassa., säger Kennemar.

När siffrorna bryts ned ser man framförallt ett kraftigt – och naturligt – fall för orderingången, 20,3 indexenheter var även det den största månatliga nedgången hittills i historien. Jörgen Kennemar bedömer förändringen som ”exceptionellt kraftig”.

Leveranstiderna ligger samtidigt på den högsta nivån sedan 2018 vilket tyder på utbudsproblem.

Den stora frågan är naturligtvis hur snart kan en vändning ske när coronapandemins effekter börjar mattas av?

Tidigare i veckan presenterade Kina sitt inköpschefsindex för industrin där det noterades en stegring från 35,7 till 52 i mars, över ekonomernas förväntningar.