Foto: TT & SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Bankernas avgifter äter upp ränteinkomsterna

Publicerad

De sparräntor som bankerna erbjuder är rekorddåliga. Tar man hänsyn till vad det kostar att ha ett betalkort och använda bankens webbtjänster innebär det att de flesta svenskar i praktiken betalar för att ha sina pengar insatta på banken.

Den 12 februari i år sänkte Riksbanken sin reporänta till  minus 0,1 procent. Ett historiskt beslut som gjorde många svenskar oroliga. Bankerna försäkrade att ingen skulle behöva betala för att sätta in eller ha pengar innestående på sina konton, men hur är det egentligen med den saken?

Räntan räcker inte

Bankerna tar betalt för bland annat bankkort och möjligheten att göra bankärenden via internet. Hos de fyra storbankerna ligger avgifterna på mellan 432 kronor och 250 kronor om året. SVT:s ekonomireporter Jan Nylander har räknat på hur mycket sparpengar en bankkund måste ha för att räntan ska gå jämt upp med avgifterna.

– De flesta vet om att räntan på lönekontot oftast är noll, så vi utgick från tremånaders sparkonton. Där pengarna är ”inlåsta” och borde därför ge åtmintone lite ränta, säger Jan Nylander.

Stora belopp

Det visade sig att bankerna som tar ut högst avgifter, Nordea och Swedbank, gav minst dålig ränta sparkontot. Det innebär att man i Nordeas fall måste ha 86.400 kronor insatt på kontot för att gå jämnt upp med avgifterna och i Swedbank 109.000 kronor.

– Handelsbanken och SEB har lägre avgifter (Handelsbanken tar inte ens betalt för sin internetbank) men erbjuder så dåliga sparräntor på sina tremånaderskonton att man måste ha 166.000 respektive 250.000 innestående för att tjäna ihop till avgifterna. Och eftersom det är 30 procent skatt på ränteinkomster är samtliga belopp egentligen ännu högre, säger Jan Nylander.

Sätt tryck på banken

Det här är summor som få svenskar har råd att ha inlåsta på ett sparkonto, vilket i praktiken betyder att nästan alla, även de som inte har några lån, är tvingade att betala för att vara kund i banken.

Vad bör man då göra som konsument? En enkel slutats är att sprida sina gracer och bli kund hos en renodlad internetbank som inte tar betalt för sina tjänster. Dessutom bör man sätta tryck på sin ordinarie bank menar Jan Nylander.

– När det gäller bolånen har vi vant oss vid att förhandla med bankerna och det går naturligtvis att göra även om avgifter och sparräntor. I exemplet ger den sämsta banken 0,15 procents ränta och den minst dåliga 0,5 procent, så utrymmet för individuell räntesättning verkar vara ganska stort.

Dyrt blir dyrare

Så länge den negativa reporäntan, som Riksbanken infört för att försöka sätta fart på Sveriges ekonomi, ligger kvar måste bankerna betala för att förvara sitt överskott av pengar hos Riksbanken. En verksamhet de förut tjänat på har blivit en kostnad. Samtidigt är bankerna väl medvetna om att många kunder skulle bli oerhört upprörda om det infördes minusränta på deras konton. Enda möjligheten som återstår för att behålla lönsamheten är att höja avgifterna ytterligare.

– Dessutom planerar EU-kommissionen införa ett tak för hur mycket bankerna kan ta betalt av varandra för olika typer av bankkort, och det kommer bankerna ta igen genom att höja avgifterna gentemot sina kunder, säger Jan Nylander.

Så mycket måste du ha på kontot gå jämt upp med avgifterna

Visa

Nordea: 86 400 kronor

Swedbank: 109 000 kronor

Handelsbanken: 166 000 kronor

SEB: 250 000 kronor

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer