Expert: Bolagens massflykt från Ryssland saknar motstycke

Uppdaterad
Publicerad

Rysslands invasionskrig i Ukraina har lett till en massflykt av företag som lämnar landet i en omfattning som aldrig tidigare setts.

Vissa bolag var snabba lämna, för andra tog det längre tid fatta beslutet. För alla är det en svår balansgång mellan etik och ekonomi.

– När politik ska möta affärslogik finns det inga givna svar, säger Gunther Mårder i Ekonomibyrån.

Över 600 bolag har lämnat Ryssland sedan kriget bröt ut.

-  Det saknar jämförelse när vi pratar om det unisona motstånd som finns från hela företagarvärlden i väst mot Rysslands agerande. Det är ytterst sällsynt, det har vi inte sett i modern tid, säger Günther Mårder, vd för intresseorganisationen Företagarna.

Ekonomibyrån

Men det är inte givet hur företagen ska agera, enligt Lin Lerpold, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan.

– Företagen försöker hitta fram till ett sätt de kan stå för, både sett till värderingar och etik, men också konsekvenserna till den ekonomiska situationen, säger hon i Ekonomibyrån.

Flera av techjättarna lämnade snabbt. Apple och Microsoft stoppade all försäljning i Ryssland. Google blockerade statligt kontrollerade medier som Russia Today (RT) från söktjänsten. Även Facebook och Twitter begränsade RT från sina flöden, och när de vägrade sluta märka innehåll svarade Ryssland med att blockera deras plattformar.

– Kvar blir sociala medier som till stor del är kontrollerade av den ryska staten. Det blir nästan som ett eget ryskt internet, säger SvD:s techanalytiker Björn Jeffery i Ekonomibyrån.

Youtube har blockerat RT och stängt av möjligheten att tjäna pengar på propaganda.

Men möjligheten att tjäna pengar försvinner även för oberoende medier som använder Youtube som distibutionskanal.

– Det finns journalister som nu inte kan tjäna pengar i Ryssland, och kanske inte längre kan bedriva sitt nyhetsarbete. Men att RT varit en stor propagandamaskin har man vetat i flera år. Youtube har bidragit till det och är i stor utsträckning ansvariga för hur bra det gått för dem.

Hårt tryck från omvärlden

För andra bolag har beslutet att lämna kommit först efter stark påtryckning från konsumenter som hotat med bojkott, som i fallet med McDonald’s.

Även Spotify möttes av massiv kritik för att de inte avbröt den rekryteringsprocess till Moskvakontoret som inleddes när kriget bröt ut. Nu har bolaget avbrutit premiumtjänsten i Ryssland och stänger kontoret i Moskva.

Nordea vände också tvärt. Bankens ekonomer fick i början av kriget ett mejl från kommunikationsavdelningen om att de inte skulle använda ordet krig när de uttalade sig offentligt. När det nådde medierna bad banken om ursäkt och skänkte 5,1 miljoner kronor till Ukraina.

Listan över företag som lämnar Ryssland växer sig allt längre och isolerar landet allt mer.

– Men ponera att företagen stannar kvar. Även om möjligheten att sprida information är begränsad kan man ändå på olika sätt påverka att informationen kommer ut. Om man lämnar är det slut med det. Därför är det svårt att säga vad som är det bästa, säger Lin Lerpold.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ekonomibyrån

Mer i ämnet