Ekonomiåret 2008: Den stora kraschen

Publicerad

Bolån till amerikanska låginkomsttagare blev den tändande gnistan till den stora kraschen. 2008 var året när världen föll samman.

Sommaren 2007 handlades aktierna på världens största börs, New York-börsen, till den högsta nivån någonsin. I USA precis som i Sverige fanns inga gränser för hur mycket aktierna på börsen kunde stiga. Jobben blev fler och fler. Löner och bonusar till cheferna högre och högre.

Sedan startade bolånekrisen i USA. Den amerikanska drömmen om att få äga sitt eget hus tillsammans med en fantastisk uppfinningsrikedom hos banker och bolåneinstitut om hur man kan låna ut mer och mer pengar skapade en gigantisk bolånebubbla.

Till slut sprack bubblan. Bolånetagarna kunde plötsligt inte betala tillbaka.

Bankerna faller
Bank efter bank började falla. I mars föll den första av de stora amerikanska investmentbankerna – Bear Stearns. Efter sommaren var det bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae, som tillsammans har hälften av alla bolån i USA, som var illa ute. De räddades i sista stund av den amerikanska staten.

Men bara några dagar senare begick USA:s regering ett ödesdigert misstag. Man lät investmentbanken Lehman Brothers gå i konkurs. Den 15 september övergick krisen i USA till en global finanskris. Krisen jämförs med depressionen på trettiotalet.

Börserna rasar
Det visade sig snart att banker runt om i världen hade lånat ut pengar till Lehman Brothers. Här i Sverige var det folkbanken Swedbank som lånat ut mest – runt 10 miljarder.

Förtroendet för det globala banksystemet gick i botten. Börserna världen över rasade. Isländska staten hotades av konkurs.

Bankerna vågade inte längre låna ut pengar till varandra. Det blev tvärstopp. I panik försöker nu regeringar och centralbanker i USA och runt om i Europa pumpa in pengar i det finansiella systemet.

Kris i fordonsindustrin
Sverige och svenska banker såg fortfarande ut att klara oss relativt bra jämfört med andra länder. Vi som skakades av bankkrisen 1992 får agera rådgivare till resten av världen.

Men så sprider sig krisen till fordonsindustrin. Sverige drabbas nu med full kraft. För att överleva är de amerikanska biljättarna GM och Ford redo att offra sina dotterbolag i Sverige – Volvo och Saab. Nu står tusentals jobb på spel och hela Västsverige bävar. Arbetsförmedlingen berättar om nya varselrekord.

Regeringens prognos för 2009 är ett krisscenario med skyhög arbetslöshet. Även den svenska regeringen kommer med krispaket i första hand för bilindustrin. Samtidigt överraskar Riksbanken med rekordstora räntesänkningar för att stävja krisen.

Kruger och Obama
Professorn och New York Times-krönikören som förutsåg krisen och i åtta år kritiserat regeringen Bush för den förda politiken – Paul Krugman – får det svenska ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Några veckor senare förlorar republikanen John McCain presidentvalet mot demokraten Barack Obama. Obama lovar bot och bättring, snabbt. Frågan är hur lång tid det kommer att ta att vända krisen.

Anna Trane
ekonomikommentator

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer