Ingegärd Hilborn, chefsjurist på Skolverket, säger så här till SVT Text & Webb:

– Det finns egentligen två utgångspunkter. Den ena är att detta är en fristående skola och den ska vara öppen för alla barn. Det är tillåtet att ha vissa förtursregler om skolan har för många sökande. Men om skolan har en regel som utesluter en viss grupp eller ställer vissa speciella krav, kan det strida mot öppenhetskravet.

– Ett undantag kan vara om klädseln gör att man inte kan hantera undervisningssituationen.

– Den andra utgångspunkten är att det finns en gemensam värdegrund för alla skolor som innebär att skolan ska värna och respektera alla elever och deras lika värde. Skolan ska acceptera elevens personlighet och vara varsam med elevens integritet. Man ska få vara den man är i skolan. Då kan det uppfattas som kränkande om en elev inte får ha huvudduk.

Del av personligheten

Om huvudduken har en religiös grund och/eller är en religiös symbol, ska den respekteras som en del av elevens personlighet, enligt Ingegärd Hilborn.

– Så länge den inte stör undervisningen eller hindrar läraren från att få kontakt med eleven har jag svårt att se att den skulle vara något hinder, säger hon. – Möjligen kan den vara det i undervisning i idrott och hälsa.

En del anser att slöja är mer en kulturell symbol än en religiös – gör det någon skillnad?

– Nej, uttryck för olika kulturer ska också få finnas i skolan. Skolan är en plats där olika kulturer möts och bryts mot varandra.

Nu har ju Minervaskolan de här reglerna om huvudbonader – hur kan det vara möjligt om skollagen säger att man inte får ha regler som strider mot kraven på öppenhet för alla?

Kan få föreläggande

– Vi ska ju utreda det här nu, eftersom både skolan och en förälder har gjort anmälan till oss. Vi har ställt ett antal frågor till skolan för att få en förklaring till deras regler och en bakgrund till deras beslut. Om det visar sig att Minervaskolan inte följt skollagen kan vi kritisera skolan och även ge den ett föreläggande om ändringar.

2003 gjorde Ingegärd Hilborn en utredning för Skolverket om ett ärende på Burgårdens gymnasium i Göteborg, där två somaliska flickor kom till skolan i heltäckande klädsel med nikab – en form av slöja som döljer hela ansiktet sånär som på en smal springa för ögonen.

Skolan avgör om dolt ansikte

Skolverket beslutade att varje skola själv ska få avgöra om den vill förbjuda nikab och andra huvudbeklädnader som döljer elevens ansikte. Burgårdens rektor hade krävt att flickorna måste visa ansiktet under lektionerna och under prov, bland annat för att lärararna skulle kunna identifiera dem och ha ögonkontakt med dem. Han var nöjd med skolverkets beslut.

Därefter har inga liknande fall varit uppe hos Skolverket, enligt Ingegärd Hilborn.

– Möjligen har vi fått frågor men inte några ärenden. Det kan vara ett tecken på att det här inte är ett stort problem i skolorna och att om det finns problem, så löser skolorna dem själva. Det här är frågor som ständigt diskuteras på skolorna.

Ny lag mot diskriminering

Den 1 april träder en ny lag i kraft, som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den omfattar både direkt och indirekt diskriminering.

Direkt diskriminering kan till exempel vara att missgynnas genom särbehandling på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Indirekt diskriminering innebär att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Den nya lagan kan dock inte tillämpas på fallet Minervaskolan eftersom den inte gäller retroaktivt, enligt Ingegärd Hilborn.

– Annars skulle detta kanske kunnat vara ett fall av indirekt diskriminering, säger hon.

Andra länder, som Frankrike, har haft åtskilliga fall med förbud mot viss slags klädsel i skolan. Skillnaden mellan Frankrike och Sverige är att Frankrike har instiftat en lag mot bl.a. muslimska huvuddukar i skolan, säger Ingegärd Hilborn.

Någon gemensam EU-lagstriftning på området finns inte, utan länderna kan fatta egna beslut.

– Däremot gäller ju Europakonventionen för mänskliga rättigheter i EU-länderna och en del av den nya svenska lagen mot diskriminering bygger på den.

Fp-politiker krävde förbud

Frågan om religiös klädsel i skolan och på andra platser har kanske inte varit lika kontroversiell i Sverige som i en del andra europeiska länder, men den har varit i fokus då och då. Sommaren 2004 krävde tre folkpartistiska politiker med invandrarbakgrund ett förbud mot slöjor i svenska skolor.

Sommaren 2005 stämde diskrimineringsombudsmannen, DO, en simhall i Kärra i Göteborg för att en kvinna med slöja blev avvisad när hon inte ville byta kläder.

Tillåtet för poliser

För några veckor sedan beslutade Rikspolisstyrelsen, efter överläggningar med DO, att poliser får bära turban, huvudduk och judisk kippa i tjänsten. Efter en granskning hade DO funnit att polisens mångfaldsplan var ofullständig. Men vissa villkor finns. Under kommenderingar där exempelvis stenkastning kan förväntas, måste polisen använda hjälm eller arbeta med andra uppgifter.

Maria Holmin, SVT Text & Webb