Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Ett fredspris för de ungas skull

Uppdaterad
Publicerad

Fredspriset går denna gång till två personligheter som båda har arbetat hårt på gräsrotsnivå för barns och unga kvinnors rättigheter.

Denna gång är det alltså inte en hög politiker som belönas. Det är på det sättet ett annorlunda pris.

Den ena pristagaren, Malala Yousafzai, är en sjuttonårig kvinna. Priskommittén menar med detta att man vill sända en signal till unga människor världen över att de räknas. Det är ett unikt steg kommittén har tagit genom att ge priset till en så ung människa.

En ung och en erfaren

Man ger det också till barnrättighetskämpen Kailash Satyarthi, som arbetat i årtionden för att skapa opinion mot barnarbete. Genom hans aktioner har nära 200 länder skrivit under FN-organet ILO:s konvention mot barnarbete.

En mycket ung pristagare och en erfaren kämpe får alltså priset. Det är ett sätt att balansera men också att försona olika världar med varandra.

Priset går till en muslim och en hindu, till en pakistanier och en indier. Det är i detta val också ett sätt att försöka väva samman två länder som varit i krig med varandra flera gånger. Det är ett slags fredspris i fredspriset.

Skapar hopp

Priset går till Malala som kämpat för att unga flickor och kvinnor ska ha rätt till undervisning handlar om att sprida hopp.

Det gäller också för Satyarthi som kämpar för att barn ska komma ur den hopplöshet som barn- och slavarbete innebär.

Genom detta vill priskommittén också motarbeta extremism och terror. Den som har ett hopp om en dräglig framtid lockas inte av extremistiska och fundamentalistiska läror, är kommitténs budskap.

Det är ”vanliga människor” som får priset. Det är första gången Nobelkommittén uppmärksammar barn och ungdomar på ett så konkret sätt. Visserligen fick FN:s barnorganisation Unicef priset på 1960-talet.

Belöna vardagsarbetet

Men nu handlar det alltså om att belöna vardagsarbetet. Huvudämnet kan sägas vara att ge barn rättigheter, att ge dem en plats i världens politiska tänkande. Det är de som är framtiden. Kommittén har satsat på dem som vill förbättra deras situation.

Priset sätter strålkastarljuset på ett förtryck som sällan uppmärksammas i världspolitiken. Förtryck av de svaga. Att de får priset gör att ämnet nu kommer att uppmärksammas mer i massmedier.

På det sättet skapar priset förutsättningar för fortsatt kamp mot detta förtryck.

Samtidigt är det känsliga ämnen. Malala har setts som en farlig symbol av talibanerna, som utsatte henne för ett livshotande attentat. Att kräva utbildning är ett hot och en utmaning för extremister.

Mäktiga hotas

Mäktiga företags intressen är hotade när man börjar rota i barnarbetets träsk. Nu har kampen mot dessa orättvisor fått två globala symbolfigurer. Barnarbetet har stigit explosionsartat de senaste åren. Talibanerna verkar på nytt växa sig starka.

Pristagarnas insatser behövs alltså även i framtiden. Nobelprisen blir ofta en belöning för en avslutat arbetsinsats men här är det frågan om en belöning till personer som har en lång kamp för sin sak framför sig.

Särskilt för Malala kan priset kanske bli en påfrestning. Hon anses så ung – men många menar att hon står för en klokhet som visar på en stor mognad.

Tung börda

Hur en så ung person reagerar inför världens kanske mest prestigefyllda pris är svårt att säga.

Men vi kan säga att de de personliga riskerna för henne ökar. Hon har ännu mer hamnat i frontlinjen för en kamp mot ett förtryck som utmanar en av de brutalaste rörelserna i världen. På det sättet har Nobelkommittén lagt en tung börda på hennes axlar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nobels fredspris

Mer i ämnet