Det har gått sex månader sedan Sverige ansökte om svenskt medlemskap i Nato. Sedan dess har 28 av 30 Nato-länder godkänt Sveriges ansökan – alla utom Ungern och Turkiet. Men experterna är oeniga om vilken taktik Sverige ska ha i förhandlingarna med Turkiet.

”Ovärdigt”

Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker kopplad till Utrikespolitiska institutet, är kritisk till att Sverige inte sätter ner foten gentemot Turkiet.

– Man går längre än vad avtalet stadgar. Som Jens Stoltenberg säger så uppfyller Sverige redan kraven i villkoren, man behöver inte gå längre, säger hon.

Hon menar att Sveriges senaste besök i Ankara med statsminister Ulf Kristersson (M) i spetsen blev ett “ovärdigt besök”.

– Han fick inte med sig hem det han ville, nämligen en ratificering, säger hon.

Regeringen gör vad den lovat

Men Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker som arbetar vid FOI, gör Sveriges regering det den tidigare regeringen utlovat i inträdesavtalet att den ska göra. 

– Där skriver man tydligt att man otvetydigt fördömer alla terroristorganisationer som har med PKK att göra, säger han.

Vad ska Sverige och Nato göra nu för att Sverige ska bli medlem så fort som möjligt?

– Jag tror att man behöver titta på avtalet som slöts i somras och se om Sverige uppfyller det. Gör Sverige det har Turkiet inga argument att kräva att Sverige ska utelämna fler och fler personer, säger Mike Winnerstig.

Bitte Hammargren håller inte med.

– Sverige bör vänta ut Turkiets valkampanj. President Erdogan har inget intresse av att gå Sverige till mötes just nu, han vill framstå som en stark ledare, säger hon.

Fotnot: Mike Winnerstig uttalar sig inte som representant för FOI i Agenda-debatten