Felaktig temperatur förstör mängder av vaccin

Publicerad

En femtedel av alla barn i världen får inte de vaccin de behöver. En av orsakerna är att stora mängder vaccin måste kastas, då det inte klarat transporten. Snart avgörs en tävling som EU utlyst för att lösa problemet.

Varje år är det 22 miljoner barn i världen som inte kan få de vaccinationer de behöver. En av orsakerna är att vaccin måste hållas vid exakt rätt temperatur. För varmt eller för kallt så förstörs det.

Det blir därför svårt att transportera och hantera i många utvecklingsländer, där infrastruktur, transporter och elektricitet brister. Vid ett längre strömavbrott förstörs mycket vaccin.

–  Vi når fram, men vi får lägga enormt mycket resurser på att hålla vaccinet kallt, resurser som vi hade kunnat lägga på annat. Vaccin är olika känsliga, men av vissa vaccin, till exempel mot lunginflammation, får vi kasta 50 procent, säger Eva Dalekant, internationell programhandläggare på Unicef.

Nya vaccin dyrare

Och problemet bara växer. Nya vaccin mot lunginflammation och diarré är dyrare och tar mer plats att transportera och förvara. Dessa två sjukdomar är den största orsaken till att små barn dör i världen i dag.

–  Vaccin som använt väldigt länge mot polio, stelkramp och mässsling har blivit så pass billiga i dag att vi haft råd med att en viss mängd vaccin förstörts, och tagit med oss extra mycket vaccin. Det kommer inte att fungera i framtiden, säger Eva Dalekant.

Det kan också vara svårt att avgöra om ett vaccin har tagit skada av värme eller kyla, vilket gör att barn utan att man vet om det kan få vaccin som har sämre effekt. Läkemedelsforskningen har länge arbetat på att utveckla mindre känsliga vaccin, men det är en svår uppgift.

Protein och fett känsliga

–  Vaccin i dag består av bakterier, virus eller delar av dessa så består de av proteiner och fetter och de tål inte rumstemperatur, säger Matti Sällberg, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska institutet.

Hur mycket har det här att göra med att vaccin tas fram i västvärlden?

–  Det är inte av illvilja som man inte har skapat värmetåliga vaccin, men vore det så att man i västvärlden hade ett mycket större problem med stabilitet, ja, då är det möjligt att det skulle läggas mer pengar på just stabilitet, säger Matti Sällberg.

Pristävling

EU-kommissionen lovade tidigare i år 20 miljoner kronor till den som kan lösa problemet. EU-kommissionen menade att det fanns ett behov av ett nytt sätt att stimulera idéer om en mer stabil hantering av vaccin i u-länder. I december meddelas vinnaren.

–  Det jag kan säga är att det bidrag som juryn har utsett är en nytänkande lösning som har potential att eliminera behovet av kylning i transport och förvaring av vaccin . Men det är också en ny teknologi som ännu inte har prövats i särskilt hög utsträckning, säger Jeremy Bray, EU-kommissionen.

I dag finns det kliniska studier på människa på värmetåliga vaccin mot olika cancerformer. Sådana vaccin kan finnas tillgängliga inom fem till tio år.

–  Men när det gäller utvecklingsländer och vaccin mot många av barnsjukdomarna då kan man tänka sig mer att man hittar mycket finurligare sätt att hantera vaccin i plus fyra grader, säger Matti Sällberg.

Fakta

FAKTA: Kylkedjan

* Vaccinets väg från fabrik till de barn som behöver det kallas för kylkedjan. Den får aldrig brytas.

* Under frakten till några av de mest otillgängliga platserna i världen måste vaccinet hålla exakt rätt temperatur hela vägen, mellan två till åtta plusgrader.

* Det här ställer stora krav på organisering och logistik.

* Kylkedjan börjar med stora kylcontainrar som fraktas med flyg och sedan förvaras i kylrum.

* Sedan placeras det i kylboxar, som transporteras vidare med bil, buss, motorcykel, kameler, åsnor eller ibland till fots.

* 2011 försåg UNICEF 103 länder med 2,5 miljarder vaccindoser. 80 procent av alla barn i världen får i dag vaccinationer mot de vanligaste barnsjukdomarna.

Källa: UNICEF

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.