För en socialdemokratisk statsminister innebär första maj både demonstrationståg och tal. Särskilt viktigt är detta arrangemang ett valår. Det handlar om att mobilisera de egna väljarna, knyta samman partiet med facket och dessutom skapa en tydlig konflikt gentemot de politiska motståndarna.

Vallöftet att permanenta den höjda a-kassan fyller denna funktion och förslaget har redan kritiserats av Moderaterna, som menar att det leder till högre arbetslöshet. Höjd a-kassa är dock en gammal socialdemokratisk hjärtefråga som både fack och partiaktivister gärna driver.

I sitt tal lyfte statsministern också regeringens förslag om höjda pensioner, kritiken mot vinster i välfärden och behovet av att bryta segregationen och trycka tillbaka den grova brottsligheten.

”Försöker tona ned farhågor”

Men mycket kom, direkt eller indirekt, att handla om den fråga som just nu är den viktigaste – frågan om ett svenskt Natomedlemskap. Och det är uppenbart att statsministern försöker tona ner de farhågor många av hennes partikamrater har inför ett eventuellt svenskt Natomedlemskap.

I sitt tal på Norra Bantorget var hon tydlig med att det säkerhetspolitiska läget har förändrats helt med Rysslands invasion av Ukraina.

”Alla antaganden om svensk säkerhetspolitik som gjordes före kriget har fått omprövas. Det finns ett tydligt före och ett tydligt efter den 24 februari”, sa hon.

Betydelsen av dessa formuleringar ska inte underskattas. För Socialdemokraterna är det ingen liten sak att ändra ståndpunkt om Nato. Ett sådant beslut måste motiveras med en fundamental förändring av omvärldsbilden.

Lyfte risk att inte följa Finland

Vid besöket i Sundbyberg på förmiddagen fick hon frågor om vad ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära. Det ger, enligt statsministern, Sverige bättre möjligheter att få hjälp vid ett väpnat angrepp. Om Finland går med, men inte Sverige, riskerar Sverige dessutom att bli mera utsatt, anser hon.

Flera äldre socialdemokrater har luftat sin oro över att Sverige vid ett Natomedlemskap förlorar utrikespolitisk handlingsfrihet och tvingas sänka profilen i nedrustningsfrågor. Det tycks inte statsministern hålla med om. I stället lyfte hon fram Norge som motargument: Ett land som varit medlem i Nato sedan 1949 men som, enligt statsministern, ”varit otroligt aktiva internationellt både vad gäller medling och nedrustning”.

Tror inte på kärnvapentvång

En annan invändning som förts fram av enskilda socialdemokrater är att ett Natomedlemskap kan innebära att Sverige tvingas härbärgera kärnvapen på sitt territorium. Det tror inte heller statsministern och hänvisar till de undantag som bland annat Danmark och Norge har lyckats utverka här.

Ett annat argument Magdalena Andersson lyfte på söndagen är att det riskerar att bli dyrare för Sverige att stå utanför. Väljer Sverige att inte ansöka om medlemskap i Nato behöver svensk försvarsförmåga rustas upp mer, menade hon.

Magdalena Andersson lyfte också nackdelar, eller risker, med att ansöka om medlemskap i Nato. Det handlar bland annat om de ryska motreaktioner som kan komma, även om hon inte preciserade vad det kan handla om.

Avfärdar invändningar

Men lägger man ihop statsministerns formuleringar på söndagen om Nato går det knappast att dra någon annan slutsats än att hon vill förbereda sitt parti för en omsvängning i Natofrågan. Det handlar framför allt om hennes sätt att avfärda de invändningar mot ett medlemskap, som förts fram inte minst i hennes eget parti.