Malin Wieslander, forskare vid Linköpings universitet, anser att det finns ett osunt förhållande mellan Brå och justitiedepartementet. Foto: Johan Nilsson/TT/Linköpings Universitet

Forskare: Brå är otydlig kring granskning av rapporter

Uppdaterad
Publicerad

Forskare vid Linköpings universitet kritiserar Brottsförebyggande rådet (Brå) för att vara otydlig kring hur granskningen av deras rapporter går till. Detta kan enligt forskarna leda till att beslutsfattare får felaktiga underlag.

Forskare vid Linköpings universitet släppte under måndagen rapporten “Går det att lita på Brå?”. I rapporten står det “Ett flertal intervjupersoner vittnar bland annat om hur Brås ledning direkt utsatt dem för påtryckningar för att ändra rön som av politiska, ideologiska eller andra skäl inte varit önskvärda”.

Strax därefter går det dock att läsa att “andra anser dock att anställda vid Brå inte är föremål för konkreta påtryckningar med bäring på deras arbete”.

Så går det att lita på Brå?

– Så som vi kan se det så kan organiseringen av Brå ha fått konsekvenser för deras yttranden och rapporter. Problemet är att man inte vet vilka rapporter eller yttranden det rör sig om och tillförlitligheten i stort till Brå blir då ruckad, säger Malin Wieslander, som är en författarna till rapporten.

Hon menar att det finns ett osunt förhållande mellan Brå och justitiedepartementet som myndigheten lyder under.

– Det vi kan se som ett slutsats är att det finns en inbyggd spänning mellan Brå och justitiedepartementet. Det finns en tendens att göra sina uppdragsgivare nöjda, vilket gör att beslutsfattare kan få helt felaktiga underlag, säger Wieslander.

I rapporten tas det upp att myndigheten inte låtit granska så många rapporter som man påstått, och att flera rapporter saknat förord där det vanligtvis står vem som granskat rapporten.

Brå:s generaldirektör slår tillbaka

Björn Borschos, tf generaldirektör vid Brå, har nu kommenterat rapporten på myndighetens sajt.

”Det går att lita på Brås forskning och statistik. Myndigheten har en omfattande kvalitetssäkring i forsknings- och statistikverksamheten som bedrivs objektivt med vetenskapliga metoder och förhållningssätt”, skriver han bland annat.

Björn Borschos slår också tillbaka mot kritiken:

”Den här rapporten innehåller intervjuer med ett antal personer som framför kritik som får stå för dem. Jag vill inte kommentera enskilda åsikter från intervjupersonerna men en sak vill jag klargöra och det är att Brå inte ändrar i några slutsatser i rapporter efter avstämning med departementet”.

Han ifrågasätter även metodiken bakom rapporten.

”Brå tål kritik, internt och externt. Vi kommer att fortsätta analysera innehållet i rapporten för att se om det finns relevanta delar att ta in i vårt utvecklingsarbete. Men jag vill också poängtera att delar av den här rapporten kan ifrågasättas, inte minst när det gäller metodval”.

Så gjordes rapporten – finansierad av Handelsbanken

Forskningsrapporten bygger framför allt på 37 intervjuer:

  • 11 tidigare anställda på Brå
  • 12 nuvarande anställda på Brå
  • 2 före detta generaldirektörer för Brå
  • 6 tidigare rikspolischefer
  • 3 tidigare justitieministrar
  • 3 i insynsrådet för Brå

Forskarna har också googlat på forskare som uttalat sig kritiskt mot polisen. Rapporten bygger på kvalitativ data – någon intervjumall har inte använts.

Rapporten har publicerats inom ramen för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER), ett tvärvetenskapligt forskningscentrum och ett samarbete mellan Linköpings universitet (LiU) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Forskningsrapporten har anknytning till en pågående forskningsstudie som finansieras av Handelsbankens forskningsstiftelser med titeln: ”Det myndigheter vill dölja – hur beteenden som riskerar att erodera tilliten till offentliga organisationer kan motverkas”.

Källa: Går det att lita på Brå? En studie om bias i myndighetsforskning

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.