Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
“Vi anser fortfarande att vår tolkning är den riktiga och att den är enligt lagens intention” – hör Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf om att myndigheten inte följer lagen. Foto: SVT

Avslöjar: Företagare har blivit utan stöd – Tillväxtverket har inte följt lagen

Uppdaterad
Publicerad

Korttidsstödet från Tillväxtverket skulle hjälpa företag som drabbades hårt under pandemin, men Uppdrag granskning kan nu avslöja allvarliga fel i myndighetens handläggning. Företag som haft rätt till stödet har blivit utan – och de som inte haft rätt kan ha fått pengar ändå.

I mängder av domar har förvaltningsrätten konstaterat att Tillväxtverket inte följer lagen.

Över 32 miljarder kronor i korttidsstöd har hittills delats ut till krisande företag under pandemin.

Stödet innebär att staten går in och betalar delar av kostnaderna vid korttidspermitteringar, så att anställda som går ner i arbetstid ändå kan få merparten av sin ordinarie lön.

Men nu kan Uppdrag granskning avslöja hur en mängd företag har nekats stöd på felaktiga grunder.

Totalt har över 60 företagare fått rätt mot Tillväxtverket i förvaltningsdomstolen i Stockholm. Enligt domstolen har Tillväxtverket fattat en rad felaktiga beslut och konstaterar gång på gång att myndigheten inte följer lagen.

Använder fel jämförelsemånad

Ett av felen rör den så kallade ”jämförelsemånaden”, det vill säga den månad som används för att se vilken lönenivå de anställda hos ett sökande företag har legat på.

Enligt lagen ska Tillväxtverket jämföra med den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då myndigheten fattar sitt beslut.

Men Tillväxtverket har valt att göra en annan tolkning.

De jämför i stället med den kalendermånad som infaller tre månader innan första stödet betalas ut.

Eftersom företag kan söka stöd retroaktivt får myndighetens tolkning stora konsekvenser. Om ett företag inte har vissa anställda i december – men har det i mars – blir det olika bedömningar av korttidsstödet beroende på vilken jämförelsemånad som används.

– Om du använder fel jämförelsemånad kan det hända att ett företag får nej, helt eller delvis, trots att man egentligen skulle ha rätt till stöd, säger Peter Österberg, tillförordnad rådman vid förvaltningsrätten i Stockholm.

På samma sätt kan företag beviljas stöd trots att de inte har rätt till det.

De små pilarna visar hur Tillväxtverket räknat när det gäller jämförelsemånad, de stora pilarna visar hur lagen säger att det ska räknas ut. Foto: SVT

I minst 20 domar har förvaltningsrätten i Stockholm konstaterat att Tillväxtverket inte följer lagen när det gäller jämförelsemånaden.

Tillväxtverket har försökt driva mål vidare, men nekats prövningstillstånd i kammarrätten. I ett annat ärende har kammarrätten redan gått på förvaltningsrättens linje och konstaterat att Tillväxtverkets tolkning inte följer lagen.

Myndigheten har nu överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.

– Vi ansåg, och anser fortfarande, att vår tolkning är den riktiga och att den är enligt lagens intention. Vi behöver få det prövat slutligt, säger Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf.

Professorn: Gå tillbaka och ändra besluten

Även om Tillväxtverket skulle få rätt i Högsta förvaltningsdomstolen finns mängder av domar som redan har vunnit laga kraft, där förvaltningsrätten gått på företagarnas linje.

Hittills har Tillväxtverket fattat över 80 000 beslut. Majoriteten av dem har aldrig passerat en domstol. Felen som uppmärksammats har framkommit i de ärenden som gått vidare till förvaltningsrätten.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, anser att Tillväxtverket nu måste ompröva alla ärenden där beslut har fattats på felaktiga grunder.

– Om man hamnar i en situation som myndighet att domstolen säger att ”ni har tillämpat regelverket felaktigt”, och man då har gjort det i ett antal ärenden tidigare, då ska man naturligtvis gå tillbaka i tiden och ompröva och ändra dem där man har fattat felaktiga beslut. Det är ju en självklarhet, säger han.

Men det har Tillväxtverket inte gjort. I slutet av mars låg över 5 200 överklaganden på hög och väntar på att avgöras i förvaltningsrätten.

Brister i individuella prövningar

I slutet av förra året slog förvaltningsrätten dessutom fast i en mängd domar att Tillväxtverket brustit i att göra individuella prövningar. Om ett företag exempelvis saknar arbetsgivaravgift för en anställd har företaget fått avslag för korttidsstöd för samtliga anställda.

– Det här var en fråga ganska tidigt i processen. Men efter den här domen att man alltid behöver pröva alla individuellt så gör vi det såklart, säger generaldirektör Gunilla Nordlöf.

Där följer ni domen, men ni gör inte det när det gäller jämförelsemånad. Varför är det skillnad där?

– Det beror på vad vi tycker, såklart i vår tolkning, är möjligt och rimligt att göra. Det kan ju vara en del saker i det här systemet som prövas rättsligt, där är man överens, det finns goda motiv och naturligtvis håller vi oss till det. I ett annat fall kan det vara så att man faktiskt tycker att det behöver prövas i en högre instans.

Reportaget ”Coronastödet som försvann” publiceras onsdag 31 mars klockan 12 på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronapandemin

Mer i ämnet