Den lagliga skatteflykten anses i dag vara ett minst lika stort problem som den illegala. Dels för att den anses röra sig om mer pengar som försvinner, dels för att den är svårare att angripa.
Efter avslöjandena om omfattande global skatteflykt i Panamadokumenten våren 2016 tillsatte EU-parlamentet en stor kommitté – Pana-kommittén – som fick i uppdrag att utreda fusket och föreslå åtgärder.
”Borde förbjudas”
Politikerna i kommittén menar att skälen att ha pengar i bolag i lågskattezoner både kan vara skatter och att insynen fortfarande är lite sämre. Vissa länder anses mindre nogräknade med att följa upp uppgifter, och att utreda alla misstankar om oegentligheter. Dessutom, menar man, är gränserna suddiga mellan lagligt och olagligt.
– Dessa strukturer är ofta inte olagliga att sätta upp, men man kan använda dem för ändamål som inte är tillåtna, säger kommitténs ansvariga rapportör Jeppe Kofod, som är dansk socialdemokrat.
När SVT visar upp ett komplicerat bolagsupplägg från den nya Paradisläckan för honom blir han inte förvånad:
– Det ser ut som ett typiskt ogenomträngligt upplägg som vi har sett många av i Panamaläckan också. Jag tycker sånt här borde stoppas och förbjudas.
”Det kan snedvrida konkurrensen”
I EU-parlamentet är samsynen stor mellan höger och vänster om att man vill ta krafttag mot både lagligt och otillåtet skatteundvikande. Det gäller även för partier som brukar förespråka sänkta skatter.
– Ja absolut, vi behöver skatterna för att få ut det vi vill av sjukvård och sociala system. Om vi ser till att alla verkligen betalar sin del så får vi in mer pengar och kan sänka skattesatserna för alla, säger Werner Langen, som är tysk konservativ och ordförande i Pana-kommittén.
De vi träffar pekar också på att det främst är multinationella aktörer och riktigt rika individer som har möjlighet att flytta pengar mellan länder.
– Det kan snedvrida konkurrensen mellan stora och små aktörer. Och vi vill att företag skall lägga energi på att utveckla ideér och smarta lösningar, inte på att flytta pengar på sätt som minskar skatten, säger tjeckiske Ludek Niedermayer från konservativa EPP, vice ordföranden i EU-parlamentets ekonomiska utskott.
EU-kommissionens grundidé, som Pana-kommittén också driver, är att alla skatter skall betalas där vinsterna uppstår. Det gäller bolagsskatter för multinationella företag, men också privatpersoners förmögenheter.
– Vi ser hur företag och individer får hjälp av konsulter och banker flytta vinster från kanske Danmark eller Sverige, till en jurisdiktion där man inte betalar skatt. Det är ett hot mot välfärdsstaterna i Europa om det fortsätter, säger Jeppe Kofod.
Åtgärder genomförs inte
EU -parlamentarikerna är dock besvikna på en del av EU:s regeringar. På presskonferenser och stormöten kan länderna verka eniga om krafttag mot penningtvätt och skatteflykt. Men enligt flera vi möter sitter samma regeringar i ministerrådet, där det inte offentliggörs vem som har sagt vad och använder sitt veto för att stoppa viktiga förslag. Det finns också åtgärder kring penningtvätt som har klubbats i EU, men som ändå inte genomförts.
– Det är ett hyckleri! Jag tycker de bryter mot Lissabonfördraget som kräver att länderna skall samarbeta i dessa frågor, säger Jeppe Kofod.
Werner Langen är lika kritisk och anser att regeringarna i länder som Malta, Luxemburg, Irland, Storbritannien och Nederländerna skyddar sina egna intressen, och därmed möjligheter att slippa undan skatt.
– Ja det är uppenbart att de skyddar sina fördelar som lågskatteområden. Det ser vi klart. För Storbritanniens del finns ju en tradition sedan och 1700-talet och Gibraltar om skattefria zoner. Vi behöver sätta stopp för detta omedelbart.