SVT har identifierat exakt 1.000 personer med kopplingar till ett Maltabolag. Foto: TT

Paradisläckan: 1.000 svenskar i Maltabolag

Uppdaterad
Publicerad

Av svenskarna i Paradisläckan finns 1.000 svenskar i bolag på Malta. Malta har satsat hårt på att locka kapital från hela Europa med sitt skattesystem. Och får kritik för att underlätta avancerade skatteupplägg.

I Paradisläckan finns cirka 2.000 svenskar. Hittills har SVT tillsammans med nyhetsbyrån TT kunnat identifiera 1.180 av dem. Och bland dessa är det absolut vanligast att man finns med i ett bolag på Malta – vars hela bolagsregister finns med i läckan.

SVT har identifierat exakt 1.000 personer med kopplingar till ett Maltabolag. Det kan finnas helt legitima skäl till att man är där. Som att man exempelvis jobbar inom spel- och gamingindustrin som är stor på Malta. Eller att man sitter som företagsrepresentant i ett dotterbolag i en svensk koncern. Men det kan också vara för att det finns möjligheter att minska sin skatt.

Paradisläckan

Så beskattas man på Malta

Officiellt är bolagsskatten på Malta hög med 35 procent på alla slags inkomster. Men i praktiken kan den bli väsentligt lägre eftersom det finns en rad regler som kan utnyttjas för att sänka skatten. På vissa inkomster som royalty blir det ofta 10 procent.

Den mest omtalade möjligheten handlar om att bolagsägare ofta kan få tillbaka sex sjundedelar av bolagsskatt. Finanskonsulter både på Malta och i Sverige marknadsför hårt denna möjlighet som innebär att bolagsskatten kommer ner till fem procent.  

– Med fem procent bolagsskatt försvinner mindre i skatt, så pengarna växer snabbare – det är klart du tjänar på detta, säger Roger Östman, professor i skatterätt vid Stockholms universitet.

Så lyder lagarna

Det är helt lagligt att sätta upp bolag och placera pengar i andra länder, så länge man betalar skatt i respektive land eller enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och det aktuella landet. Fri rörlighet för kapital är också en av grundpelarna i EU. Maltas skattesystem har godkänts av EU vid inträdet 2004.

Det finns också regler på Malta som ska omöjliggöra rena brevlådeföretag. Företagen måste ha kontor och anställda, inte bara en postadress på Malta. Och det krävs årsredovisning som granskats av revisor.

Men bolagsregistret är väsentligt mer diskret än det svenska. Att äga ett bolag på Malta ger goda möjligheter att undvika offentlighet. Den som söker i bolagsregistret måste veta företagets namn eller bolagsnummer för att hitta rätt. Ett namn räcker inte som i Sverige. Vissa rådgivare marknadsför lösningar där man helt kan dölja sin identitet som ägare.

Landet har därför enligt kartläggningen som journalistnätverket ICIJ har gjort, klassats som ett lågskatteland med begränsad insyn.

I EU har Malta, liksom vissa andra länder, fått hård kritik för sina generösa skatteregler.

– Länder som Malta och Luxemburg plundrar andra länder på skatter som skulle gå till att finansiera välfärden, säger EU-parlamentarikern Eva Joly.

”Maltas affärsmodell – ojuste konkurrens”

Hon är vice ordförande i den så kallade Pana-kommitten som tillsattes efter avslöjandena om internationellt skattefusk genom Panamadokumenten.

Även kommitténs ordförande, konservative Werner Langen är mycket kritisk:

– Malta har en affärsmodell som bygger på ojuste konkurrens.

Den största och mest uppenbara vinsten med att ha bolag på Malta är om man tänker flytta utomlands till ett land med låga skatter. Vissa länder tar då ingen skatt på inkomsterna från Malta, och vill man sälja sitt företag kan man via ett holdingbolag göra detta helt skattefritt, om man valt att bosätta sig i vissa länder som tex. Portugal.

Bor man kvar i Sverige måste man betala kapitalskatt när man tar ut pengarna. Men så länge de ligger kvar utomlands kan man dra nytta av den låga bolagsskatten. Med låg skattekostnad på vinsten växer pengarna snabbare så att man i slutändan får en större förmögenhet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Paradisläckan

Mer i ämnet