Petra: Det har påverkat mig jättemycket Och... jag har inte mått bra. Och det gör jag inte fortfarande, på grund av detta.

Vi sitter i köket hemma hos Petra. I sovrummet bredvid rumsterar några målare. Petra har gjort sig av med det mesta där inne och nu ska det hemska som hände en dag i mars 2017, renoveras bort.

Petra: Jag hade lagt mig i sovrummet och innan dess så öppnade jag fönstren i köket och i vardagsrummet. Och balkongen och dörren var stängd. Och när jag blev väckt det var att dom, det var en av dom som ropade högt att jag ska ligga ner. Ligg ner, ligg ner, ligg ner!

Petra berättar hur två personer hotar henne med pistol, slår henne och sedan börjar turas om att våldta henne.

Petra: Och jag skrek jättemycket. Och så, medan... och även om jag skrek så dom ville att jag ska tysta ner mig. Och så dom slog mig, och så till slut han ströp mig så mycket att jag svimmade. Jag kände bara, jag, en yrsel. Sen, från sängen dom fick det, jag var på golvet. Och så dom slog mig och sparkade med fötterna. Förmodligen dom var också rädda för kanske dom hade mördat mig. För att jag ska väcka till liv igen (gråter).

P: Det var det ja, det... men hur lång tid tar det, jag vet inte. Jag kan inte säga att det hade pågått två timmar, tre timmar. Jag vet inte. Men att dom har samlag, att dom har hunnit ha samlag med mig och gjort allt detta, Så det... det är det som hade varit. Plus, dom hotade mig för att innan dom stack så, dom stack på dörren och dom tog nycklarna och dom hotade med att om jag kommer att berätta till polisen, dom kommer att döda mig.

VÅLDTÄKTSMANNEN OCH SKADESTÅNDET

Polisen säkrar DNA-spår både på Petras kropp och i hennes sovrum och ganska snart kan den ene gärningsmannen gripas. DNA från den andre våldtäktsmannen hittas på en använd kondom som ligger på golvet men där finns ingen matchning i polisens register.

Men så – en dryg månad senare larmas polisen om ett nytt ärende. En kvinna har blivit kidnappad, och en man hotar att skära henne i bitar om han inte får 20 000 kronor senast kl 17 dagen därpå. Det är två bröder som stämt träff med henne och lurat ner henne i ett gammalt soprum i en hyresfastighet. En kallvattenslang används för att spruta vatten på kvinnan efter att de tvingat av henne kläderna. De slår henne och hotar med kniv och ett pistolliknande föremål. Därefter turas bröderna om att våldta kvinnan flera gånger. Först nästa dag lyckas polisen spåra källarlokalen.

radio/tv inslag april 2017 gripandet

Gripandet blir dramatiskt, den äldre brodern blir skjuten av polis då han försöker fly från platsen. När det sker kommer den yngre brodern springande och polisen kan gripa även honom och sedan rädda den kidnappade kvinnan.

Skjutningen leder till en rutinmässig utredning som senare läggs ner och kidnappningsfallet hamnar hos åklagare Kristina Amilon.

Kristina Amilon, åklagare Malmö KA: Som ungdomsåklagare i Malmö så var jag i och för sig van vid att man mötte ofta grov brottslighet i mina ärenden men det här stack ju ut. Det gjorde det. Det gäller att säkra bevisning i ett tidigt stadie på dom här personerna både målsägande och de misstänkta.

R: Det här var ju det första fallet då av kidnappning och grov våldtäkt. Men sedan dök det ju upp pga DNA bevisning ett fall till som rör den här yngste då som vi pratar om.

KA: Ja. Vi kunde då matcha hans DNA i ett annat våldtäktsärende där förundersökning pågick och i det ärendet så hade man en misstänkt. Målsägande i det ärende hade berättat om att hon hade varit hemma i sin lägenhet och att det kommit två personer när hon låg och sov.

Det var alltså den yngre brodern. Polisen hittar också en del av Petras stulna tillhörigheter i anslutning till soprummet – det vill säga ytterligare en koppling förutom DNAt.

Petra: Så ringer polismannen och säger, ja vi har hittat en av dom.

R: fick du peka ut honom på bilder och så?

P: Ja, ja. Ja, ja. Men dom hade lagt fram många andra foto, men jag kunde inte glömma bort hans ansikte.

R: Du kände igen honom med en gång?

P: Ja, självklart. Ja, man kan aldrig glömma, aldrig. Aldrig.

Tv/radioinslag de döms i okt 2017

Kristina Amilon, åklagare KA: Jag hade nog känt hela vägen att bevisläget var väldigt gott. Vi hade bra bevisning. Jag väckte åtal och förväntade mig en fällande dom och det blev det.

R: Men jag tänker att det måste ju ändå vara ganska stort, det är ju inte hur ofta som helst som ni lyckas lösa de här grova våldtäkter med okänd gärningsman det är ju ändå stort.

KA: Det är naturligtvis tillfredsställande och det var ju tre skickliga poliser som bedrev den här utredningen så det var ju naturligtvis tillfredsställande även för dem.

R: Flera grova våldtäktsmän bakom lås och bom.

KA: Ja.

Båda döms mot sitt nekande och den här historien hade kunnat sluta här. Hovrätten skriver att straffvärdet är 10 års fängelse men då bröderna också döms till utvisning, sänks det. Den yngste får också åldersrabatt då rätten bedömer att han bara var 18 år när våldtäkterna begicks. Media släpper sin bevakning och den unge våldtäktsmannen faller i glömska….

Men, i augusti förra året hamnar han åter i rampljuset: Reaktionerna blir starka och flera insamlingar till våldtäktsoffren dras igång. Det som skett är att Högsta domstolen gett den yngste brodern resning i själva påföljdsfrågan då han lämnar in nya dokument som visar på att han var 16 år då våldtäkterna genomfördes – inte 18 som rätten tidigare bedömt.

Hovrätten får göra om påföljdsdelen och straffet sänks till 2 års fängelse och utvisning. Det innebär att han redan suttit för länge i fängelset och därmed har rätt till skadestånd och trots att han är skyldig till våldtäkterna och dömd till utvisning går han nu fri, här i Sverige, med 840 000 kronor på fickan.

Det är Justitiekanslern som bestämmer skadeståndets storlek så vi börjar här.

I beslutet kan man läsa att JK kommer fram till att han har suttit för länge i sammanlagt 14 månader och det är det han ska ha betalt för.

Mari Heidenborg, Justitiekansler

R: Men sen skriver du att eftersom han har suttit frihetsberövad i över ett år, helt korrekt då alltså, för det brott han alltså redan har begått och är skyldig till, så ska ersättningen bli större. Det förstår inte jag.

MH: Nej alltså i och med att han har varit frihetsberövad så går han in på så att säga en högre nivå för det här felaktiga frihetsberövandet. Det är ju det han får ersättning för.

R: Men då får han ju en högre ersättning bara för att han har varit frihetsberövad rättmätigt?

MH: Ja det kan man säga. Och det är så som vi tillämpar dem här schablonerna och man kan naturligtvis ha åsikter om detta men så ser den praxisen ut som vi har.

R: och det ska bli extra mycket pengar bara för att man redan har suttit i fängelse?

MH: Det är ingenting som står i lagen utan det är ju något som vi försöker tillämpa.

R: Okej, så att enligt dina beräkningar ska han då alltså få mer pengar per dag än om han hade suttit de där fjorton månaderna och varit oskyldig?

MH: Det kan bli konsekvensen i det här fallet ja.

R: Ja det blev ju konsekvensen.

MH: Mm Han får alltså mer betalt än vad han hade fått om han varit oskyldig dessutom verkar han också ha fått extra betalt för att det var ett allvarligt brott?

MH: De här schablonerna vi har där får man då förhöjning dels om man är ungdom eller om det är särskilt allvarlig brottslighet. Man kan förvänta sig att man avtjäna det under tuffare förhållanden, det handlar också om en större stigmatisering. Det är ju inte lämpligt i det här fallet eftersom att han faktiskt hade begått det här brottet. Men de här olika parametrarna ligger i den förhöjningen som vi då ger när det gäller allvarlig brottslighet. Och det är samma sak där att det i sin tur också bygger då på domstolspraxis.

R: Du hänvisar hela tiden till praxis men i det här fallet, detta är ju ett väldigt unikt fall.

MH: Ja men då handlar det om, som jag ser det att jag ska också beakta att alla behandlas lika och då blir det också så att då har vi tillämpat praxisen på samma sätt för den här mannen eller killen som vi gör i andra fall.

R: Som för någon som faktiskt hade varit oskyldig?

MH: Ja ja, och det handlar ju också om i botten…

R: Men hör inte du hur det låter, förlåt mig men du säger att du ska behandla sådana som faktiskt är skyldiga på samma sätt som sådana som inte är skyldiga?

MH: Fast det handlar inte bara om att du är skyldig eller inte skyldig utan det som är lika är att du faktiskt har suttit frihetsberövad utan laglig grund.

R: Så hade han fått ännu mer pengar då om han hade våldtagit tre kvinnor istället för två eller om han hade gjort ett mordförsök på en av kvinnorna?

MH: Nej

R: Det blir ju ännu allvarligare tänker jag.

MH: Det kan det bli ja precis. Men, det är så vi tillämpar våra schabloner jag kan liksom inte säga så mycket mer om det och man kan naturligtvis diskutera, är det här riktig tillämpning eller inte

R: Men förstår du invändningar? Alltså det har… MH: Självklart förstår jag det, ja. Och det har ju varit mycket debatt naturligtvis om det här fallet.

Petra: Jag hade bara väntat tills att dom ska komma ut och sen ska börja betala. Men nu jag såg att han har kommit ut och får 840 000! Så inte ens den andra tjejen har... så han har fått mer än jag och den tjejen skulle fått.

Av skadeståndet Petra blev tilldömd – 225 000 kronor, har hon bara lyckats få ut ungefär hälften under de här åren, berättar hon. För skadeståndet våldtäktsmannen fått från staten får inte utmätas för att användas till skadestånd till offren.

Men hade detta verkligen behövt hända? Att en dömd våldtäktsman får ett skadestånd långt större än det som hans offer blivit tilldömda? Vi bestämmer oss för att kartlägga hans liv här i Sverige, och framför allt, bevisningen gällande hans ålder.

I centrum står åldersbedömningar från Rättsmedicinalverket – och ett syriskt pass…

Familjen berättar i förhör hur de flyr 2013 från Syrien via Turkiet. Man kommer bort från varandra men återförenas hos släktingar i Malmö. 2014 söker man uppehållstillstånd och hamnar i Alvesta. Då är den yngste brodern enligt sitt pass och enligt föräldrarna 13 år gammal.

Brödernas pappa: Det syriska passet åkte vi med från Syrien till Turkiet. Sen har det ingenting med saken att göra. Han kom till Sverige via Österrike med ett pass som tillhörde någon annan.

R: Men då hade han sitt eget pass, sitt syriska pass hela tiden även om han inte använde det när han reste?

P: Det fanns med honom och överlämnades till Migrationsverket och efter en tid fick han tillbaks det. (Här pratar mamman också) Nu finns det hos polisen. Dom tog det 2017.

Vi är hemma hos föräldrarna till de två bröderna, varav den äldste fortfarande sitter av sitt fängelsestraff. Vi väntar på ett telefonsamtal från den yngste brodern som sagt att han kanske kan tänka sig att prat med oss. Och föräldrarna berättar hur hela familjen drabbades av hot och hat – efter att det stora skadeståndet blivit känt.

Brödernas pappa: Vi har fått post och tagit det till polisen och ingen har svarat oss. Ett vitt papper med pulver. det var adresserat till min son och stod skadeståndets summa är nog för att döda dig. Mobilerna tystnade aldrig. Det var mordhot, om vi ser dig på gatan ska vi döda dig. Det var hot på alla sätt.

Enligt pappan var allt bra i Alvesta till en början, trots det blir de sociala myndigheterna snabbt uppmärksamma på den yngste sonen och en utredning inleds. Och under tiden den pågår ramlar den ena orosanmälningen in efter den andra.

Anmälan skolan – oro för pojkens normbrytande beteende anmälan polisen – försök till misshandel anmälan skolan – misstänkt drogpåverkad. Drogtest visar drogsubstans i kroppen. Anmälan skolan oron ökar. Anmälan från polisen misstanke misshandel. Anmälan skolan komplettering till polisanmälan. Anmälan polisen – vapeninnehav. Anmälan polisen – misshandel Anmälan stark misstanke – cannabispåverkad.

Utredningen leder till en erbjuden kontakt med socialens öppenvård, men den inleds aldrig, istället flyttar familjen till Malmö.

Brödernas pappa: Vi hade inte problem. Två gånger träffade vi socialen i Alvesta. Andra gången bad vi dom lägga ner allt som rörde oss för att lämna stan. Vi hade hört att om socialen kommer in i ett hem så raserar dom det. Så vi packade ihop oss och lämnade staden. Samma vecka fick vi våra uppehållstillstånd så vi flyttade hit.

Tillbaka till utredningen av våldtäkterna i Malmö 2017, polisen fattar snart misstankar om att den yngste brodern är äldre än vad som uppgivits. Men passet finns inte längre i Sverige, pappan säger att han skickat det till Libanon för att förnya det.

Kristina Amilon, åklagare Malmö KA: När föräldrarna skulle lämna in passet så var det mycket riktigt den här uppgiften som vi fick då att man kunde inte presentera passet för att passet var ivägskickat. R: Vad tänkte du?

KA: Det är klart att det väcker också ju misstankar naturligtvis, att det är en märklig omständighet. Men det där passet lämnas trots allt så småningom in, och skickas då till gränspolisen för kontroll. Kristina Amilon, åklagare Malmö KA: Det kan vara gränspolisen som har granskat passet, så kan det nog ha varit.

R: Polismyndigheten i polisregion syd gränspolissektionen.

KA: Mm precis

R: Ja, men de granskar det och handlingen bedöms vara äkta säger dom. De ser inte att något är manipulerat eller så och det tog ni väl för att det stämmer då tänker jag.

KA: Ja precis.

R: Vad gjordes mer för att kolla hans ålder?

KA: Tidigt under sommaren där 2017 så fattades det ett beslut, eh om kroppsbesiktning på den här yngre brodern, då kontrollerade rättsläkare tand och lårben. Och när vi fick det analyssvaret från rättsläkaren så var slutsatsen där att resultatet talade för att han var över 18 år.

Rättsmedicinalverkets åldersbedömning väger tungt. Både tingsrätt och hovrätt tror mer på den, än på passet trots gränspolisens utlåtande att det var äkta. Dessutom fanns uppgifter man hittat i den yngste broderns mobil där han vid två tillfällen själv skrivit att han var äldre än vad passet sa.

I den andra vågskålen finns ytterligare två dokument, pappans familjebok och ett födelsebevis, båda visar på samma ålder som passet, men rätten ansåg att de hade ett lågt bevisvärde. Men så inkommer alltså vår huvudman till Högsta domstolen med fler dokument från Syrien. Och det hela tar en ny vändning.

Kristina Amilon, åklagare Malmö KA: Då var det ju för mig att sätta mig in i ärendet på nytt och då hade jag en ny rättegång helt enkelt i hovrätten.

R: Men vad gjorde du då?

KA: Jo det jag gjorde då det var att jag begärde in en ytterligare rättsmedicinsk undersökning, en komplettering eller second opinion i och med att det hade gått så många år. 2017 och nu var vi inne i januari 2020 tror jag. Så att då fick vi ju en ny bedömning och den såg ganska annorlunda ut än den första bedömningen.

Och nu ändrar sig Rättsmedicinalverket. Från den första bedömningen som var: – talar för att han är 18 år eller äldre. Till att han kan ha varit såväl något över som något under 18 år, i det andra utlåtandet. Och att det nu är mer sannolikt att han var under 18 år när brotten skedde.

Den rättsläkare som gjort båda bedömningarna, på samma underlag vill inte bli intervjuad av Uppdrag granskning. Vi får istället träffa enhetschefen i Stockholm.

Petra Råsten Almqvist, enhetschef Rättsmedicinalverket PRA: Det finns ju ingen metod som exakt kan fastställa någons kronologiska ålder. Det vet vi ju från början, utan alla resultat som vi får fram har en marginal eller en procentsats där personen är åt något annat håll än det vi anger. Och det är inget konstigt om man gör utvidgade, utökade undersökningar även om det är på samma material. Att man då kommer fram till en ännu mer nyanserad bild för att kunna ge till rätten i det här fallet. R: Men det är ju inte en nyanserad bild, det är ju en helt ny bild?

PRA: Nej, det tycker inte jag att det är.

R: Nej men alltså första gången så trodde ju rätten på Rättsmedicinalverket, och trodde på att han var över 18 som ni sa att han sannolikt var. Och andra gången så trodde de på det ni sa den gången nämligen att han kan vara lite över 18 han kan vara lite under 18 och det kan vara några år åt ena eller andra hållet. Ett av de här måste ju vara fel?

PRA: Ja men då, jag antar att ju det här också har föregåtts av en diskussion och ett vittnesmål av rättsläkaren som har gjort utlåtandet.

R: Ja och det var ju därför jag ville intervjua honom.

Jag träffar Håkan Mörnstad som tidigare jobbat på Rättsmedicinalverket och som är kritisk till den metod för åldersbedömningar som används i Sverige. Vi ber honom titta på fallet och förklara hur Rättsmedicinalverkets bedömningar kan bli helt olika trots att det är samma rättsläkare som tittar på exakt samma röntgenbilder.

Håkan Mörnstad, fd rättsodontolog HM: Ja det beror ju på att Rättsmedicinalverkets metodik var ju att om en av strukturerna var färdigbildad så var man sannolikt över 18 år. Och så var det ju. Knät var färdigbildat. När man sen gick tillbaka och tittade på tanden så var den visserligen omogen men den var ganska omogen om jag säger som så, som gjorde att den betraktades kunna vara i en ålder på 17,5 år. Räknar man statistiskt på de två mätvärdena så blir åldern över 18 år. Och sannolikheten är ungefär fifty-fifty att han är över och under 18 år.

R: Men det, jag förstår inte för att det står ju i domen, nu i den sista domen då så står det ju att det är mer sannolikt att han var under 18.

HM: Nej det är det inte. Det är det inte, det är fifty fifty.

R: Det stämmer inte helt enkelt?

HM: Nej.

Den yngste brodern var enligt sitt pass knappt 16 år och fem månader när röntgenbilderna togs. Men rent statistiskt menar Håkan Mörnstad visar bilderna att det är fem gånger så stor sannolikhet att han trots allt var runt 18 år.

Petra Råsten Almqvist, enhetschef Rättsmedicinalverket PRA: Att räkna på procentuellt hur stor sannolikhet det är att man till exempel är sexton år och fem månader den blir väldigt knepig den beräkningen för att då måste man nyansera kanske undersökningsmetoderna. Det finns inga länder som kanske jobbar med den metoden jag kan tänka mig om man skulle få frågeställningen…

R: Men rent procentuellt måste ni ju fortfarande, rent statistiskt måste ni ju fortfarande kunna se utifrån de undersökningar som finns?

PRA: Ja du menar med det här undersökningsresultatet så kan man räkna på hur stor risk att…

R: Ja

PRA: Ja det skulle man kunna göra…

R: Ja

PRA: Om man hade fått en sådan förfrågan.

R: Ja, i det här fallet då, så är det ju så att risken eller chansen att han skulle ha den åldern som han själv säger att han ska ha, är ju fem gånger mindre i förhållande till sannolikheten att han är arton, t.ex.

PRA: Precis men den förfrågan har vi aldrig fått.

R: Då säger ni inte det?

PRA: Nej eftersom vi oftast inte ens har dem uppgifterna.

R: Nej, nej.

PRA: Utan vi svarar på frågeställningen hur säkert eller osäkert är det att man är relativt arton år som det var frågan om i det här fallet.

Och i det sista utlåtandet blev det alltså fifty/fifty kan vara sexton, kan vara tjugo år gammal.

Petra Råsten Almqvist, enhetschef Rättsmedicinalverket PRA: Ja så pass osäker är metoden. Alltså det finns så stort spann om du har så att säga en visdomstand som motsvarar t.ex. stadie f så är spannet så pass stort då har du ju ungefär 18 år mitt i där i det spannet.

R: Men då är det ju meningslöst med den här typen av mätningar?

PRA: Det är väldigt svårt i alla fall. Och därför kan vi ju bara ge sannolikhetsgrader för det ena eller det andra. Så är det.

Kristina Amilon, åklagare Malmö KA: Ja det kan man ju naturligtvis tycka är anmärkningsvärt men samtidigt så förlitar jag mig på rättsläkaren när de gör sina uttalanden och det är ju så det fungerar. R: Men jag menar vilket utav uttalanden är det man ska lita på då?

KA: Ja, ja visst och då är det som så att då får man lita på det som är mest förmånligt för den tilltalade.

I den slutgiltiga domen får Rättsmedicinalverket kritik av rätten som skriver att bedömningen som gjordes i juli 2017 brast i tillförlitlighet.

Petra Råsten Almqvist, enhetschef Rättsmedicinalverket PRA: Ja, så ser inte vi på det. Att det brister i tillförlitlighet eftersom…

R: Men rätten såg ju det?

PRA: ja du säger så men eftersom vi så noga …

R: Ja säger? Jag kan läsa direkt ur domen…

PRA: Ja ja okej ja men vi försöker förklara så bra som det går för rätten för åklagare för polis, dem som är inblandade hur säker en sådan här metod kan vara. Och det hade ju varit det absolut bästa om man med säkerhet kunde fastställa någons ålder, men det går ju inte.

Håkan Mörnstad, fd rättsodontolog R: Rättsmedicinalverket brast i tillförlitlighet, det står i domen HM: Ja, det är verkligen ett hårt utslag. Man har gjort det på 11-12 tusen fall som man har handhaft sen 2017. För man har använt den metodiken hela tiden genomgående.

Vad vet vi om den här nu dömde personen. Vad är din bedömning?

HM: Ja min bedömning är att det är större sannolikhet att han är 18 år än att han är 16 år. ----

Rättsmedicinalverkets sista, ändrade utlåtande, tycks alltså ha lett till att rätten tippar över och denna gång väljer den ålder som är mest fördelaktig för vår huvudman. Och rättens tidigare tveksamheter vad gäller det syriska passet verkar nu bli underordnat.

Kristina Amilon, åklagare Malmö KA: Med hovrättens dom så framgår det ju att man har passet man har analysen av passet men i deras domskäl så framgår det att man vet inte på vilka grunder passet är utställt och därför anser man att det inte har så högt bevisvärde.

R: Men sen så ändras ju det på något sätt efter att han får resning?

KA: Ja men precis. Och då kan man ju konstatera att det är samma hovrätt som gör olika bedömningar med samma underlag. Ja sen har ju, efter resningsärendet så finns det ju naturligtvis mycket mer underlag.

Det nya underlaget som åklagaren syftar på är en chattkonversation samt skolintyg och födelsebevis från Syrien. Intyg utan foto och som NFC Nationellt forensiskt centrum i Sverige har svårt att bedöma. Resultatet blir varken för eller emot att skolintyget är äkta. Vad gäller födelsebeviset blir resultatet i någon mån, i teknisk mening äkta.

Kopior på de nya dokumenten och de gamla skickas till en dokumentgranskare på Migrationsverket. Hon förhörs sedan av en polis där hon tydligt säger att det inte går att knyta de nya dokumenten till den yngste brodern.

Annica Ihrner, dokumentgranskare Migrationsverket

AI: Det finns ju vissa grundkrav för att det ska anses vara en id-styrkande handling. Bl.a. så ska handlingen innehålla ett fotografi av innehavaren och sen så förväntar vi oss att se vissa typer av olika trycktekniker eller säkerhetsdetaljer.

R: Så till exempel, ett födelsebevis eller personbevis utan foto?

AI: Det anser ju inte vi styrker identiteten på någon person för att finns det inte något foto på handlingen så kan man inte knyta det till en specifik individ. Handlingen kan i stort sett tillhöra vem som helst.

Gudmund Toijer, justitieråd Högsta domstolen

R: De här dokumenten då, de är ju inte på något sätt identitetsstyrkande, hur tänkte ni kring det?

GT: Jag kan egentligen inte säga mer än att vi bedömde att de talade i viss utsträckning för att han hade den lägre åldern att det var honom det gällde och att det fanns ett visst stöd för att de här dokumenten var äkta.

Högsta domstolen skriver att dokumenten var för sig ger ett relativt begränsat bevisvärde, speciellt som den yngste brodern inte angett hur han har fått tag på dem. men fortsätter sitt resonemang med att det nu finns ett så stort antal dokument med olika ursprung som alla pekar mot att personen är född vid den tidpunkt som han själv hävdar och som folkbokföringen bygger på, att en resning är rimlig.

Gudmund Toijer, justitieråd Högsta domstolen

GT: Det finns ju en del som talar för kanske den högre åldern och en del som talar för den lägre åldern och då menar vi att när det kommit så mycket i den vågskålen som handlar om den lägre åldern att vi måste, den här balanspunkten måste bedömas på nytt helt enkelt

R: Men vad menar ni med det här med folkbokföringen?

GT: Ja jag kan inte rakt ut svara på det nu utan vi tittar ju på den utredningen som fanns och även de som fanns kring folkbokföringen. Jag kan inte i detalj tala om vad det vad för någonting…

R: Ja nej men vänta lite. Alltså folkbokföringen bygger ju på de dokumenten som du vill lägga ihop med folkbokföringen, alltså folkbokföringen gör ju inga utredningar och säger ”nu ska vi se om det här dokumentet från skolan är korrekt” utan folkbokföringen skriver ju det som personen säger, när de kommer till landet.

GT: Ja i princip är det nog så, jo så är det, det har säkert rätt i, även om jag inte vet exakt hur det där går till så stämmer säkert det men det var ju ett sätt att framhålla så att säga att det var den ålder som hade så att säga godtagits i, när han kom och...

R: Jo men ni använder ju folkbokföringen som ett argument, alltså det går ju runt i en cirkel här. Mmmm

Men vad har det med ert beslut att göra?

GT: Ja det är möjligt att man kan tycka att den här skrivningen är lite kryptisk men vad det syftar till är ju naturligtvis att i det här ärendet fanns också en del olika uppgifter som här-rörde honom själv så att säga. Vilka uppgifter om hans ålder och det här kan man ju se som ett uttryck, inte precis för att folkbokföringen har gjort någon prövning så att säga av dokumentationen.

Annica Ihrner, dokumentgranskare Migrationsverket

AI: Det är en bedömning som de i så fall har gjort. För våran del så är det så att är det inte en identitet styrkande handling så är det inte.

R: Oavsett hur många det är?

AI: Nej

Gudmund Toijer, justitieråd Högsta domstolen

R: Så om jag förstår er rätt, när det blir fler icke identitetsstyrkande dokument så blir det starkare? GT: Jag vet inte om vi ska prata om icke identitetsstyrkande dokument…

R: men det är ju det som det är?

GT: Nja på sätt och vis kanske, men vi fick ju en del uppgifter naturligtvis att det gällde honom osv, vi får ju göra en bedömning av det naturligtvis.

För att undersöka hur svårt eller lätt det är att få fram den här typen av dokument, tar vi hjälp av en jurist i Syrien och ber om att få ut ett personbevis på de uppgifter som finns i det syriska passet och efter några veckor kommer det på posten. Allting stämmer och alla äkthetsstämplar finns. Men jag har inte någon fullmakt, jag har inte legitimerat mig och jag har inget att göra med personen vars personbevis jag nu håller i handen.

Det innebär i princip att vem som helst kan få ut någon annans personbevis och använda det som sitt. — lite luft — Det enda identitetsstyrkande dokument som man har är alltså det där syriska passet.

Och i förundersökningsprotokollet hittar jag en passus där dokumentgranskaren på Migrationsverket varnar polisen om att giltighetstiden inte stämmer.

Annica Ihrner, dokumentgranskare Migrationsverket

AI: Om man är under 18 år så får man sex år i normalfallet men om fyller 18 år inom de här sex åren så får man bara giltighetstid upp till den dagen man fyller 18.

R: Så i det här fallet så stod det ju att den här personen var tolv år när passet utfärdades, med en fyra års giltighet men borde egentligen då...

AI: Vara sex år enligt den kunskapen vi har.

R: Och det här noterade du? AI: Det var något som kom upp som vi nämnde.

R. ja. Har du varit med om andra pass där giltighetstiden har varit avvikande utan förklaring så att säga?

AI: Inte som jag känner till.

I vittnesprotokollet står det att Annica Ihrner säger att giltighetstiden inte stämmer om han verkligen var tolv år när passet utfärdades och att detta skulle kunna innebära att han faktiskt var två år äldre och det i sin tur skulle kunna innebära att familjen köpt ett falskt pass och kopierat in hans uppgifter i det falska passet.

Annica Ihrner, dokumentgranskare Migrationsverket

Men du fick inga följdfrågor på detta då som du minns?

AI: Nej då ska det ha funnits i protokollet.

R: Jag tycker att det är konstigt, om du nu nämner att det här är ett tecken på att det skulle kunna vara ett falskt pass, jag förstår inte varför får du inga följdfrågor?

AI: Ja det får du nog fråga polisen som höll i förhöret.

R: Ja. Var det något annat som polisen frågade om efteråt som inte finns med i protokollet?

AI: Det vi har pratat om finns med i protokollet.

Kristina Amilon, åklagare Malmö R: Det är ju en väldigt intressant information varför gick ni inte vidare med det?

KA: Jag kan faktiskt inte svara på det nu. Utifrån den uppgiften det kan jag inte göra. Jag minns inte heller, jag läste ju igenom resningsdomen nu, det är ett ganska kort återgivet vad hon har sagt i domstolen i där.

R: Men vad tänker du då? När du hör det här?

KA: Mm utifrån de resurser vi hade så gjorde vi vad vi kunde här.

R: Ni släppte det hon sa? Det här kan vara ett falskt pass och så släppte ni det?

KA: Sen fick vi ju det granskat och då fick vi en uppgift om att det skulle vara äkta.

R: Men nu pratar du om det som gränspolisen gjorde, den granskningen?

KA: Ja precis.

R: Ja och då är återigen min fråga när det kommer en sådan uppgift varför gör ni ingenting åt det? Jag förstår inte det?

KA: Nej, jag kan inte svara på det nu utan uppenbarligen så tyckte vi att det var den informationen vi kunde få.

R: Att det man sa det gränspolisen sa 2017 trumfade dokumentgranskaren på Migrationsverket som sa att det här kan vara falskt?

KA: Ja det måste vi ju ha gjort den bedömningen då.

Frågor kring den yngste broderns ålder har alltså väckts både 2017 och 2020 men det visar sig ha skett även tidigare. Redan 2015 ifrågasattes hans ålder.

Nyhetsinslag om kidnappningen i Alvesta 2015

Douglas Johansson DJ: Det var en helt vanlig taxiresa. Jag plockade upp tre killar vid stationen i Alvesta, och körde dem upp till ett bostadsområde. Och när vi stannade så fick jag tre knivar, en mot halsen och en i magen och den tredje kommer jag inte ihåg riktigt. Och blev utdragen ur bilen, så blev jag nedslagen rätt kraftigt och bakbunden och inslängd i bagageutrymmet

Redan 2015, någon månad efter att familjen flyttat till Malmö var den yngste brodern inblandad i en brutal kidnappning. Då var han enligt sitt syriska pass endast 14 år gammal.

Douglas Johansson DJ: Ja vi stannade här och jag blev utdragen ur bilen då och dumpad nere i en håla strax framför här, så släppte dem mig här då. Och sa att vi ska åka ner och dra ut på kontot och sen kommer vi tillbaka och dödar dig.

Med den yngste brodern bakom ratten kör de tre ungdomarna till en bankomat. Här hamnar de på bild när de försöker ta ut pengar från Douglas kort. Douglas själv lyckas ta sig loss och larmar polisen som snart griper de tre förövarna.

Och det tar inte lång tid innan åldersfrågan kommer upp. Det här är ett inspelat förhör från polisen i Växjö med en av de andra två ungdomarna som var med. Vi kommer in när han via tolk berättar att han är rädd för den yngste brodern.

Videoförhör med en av gärningsmännen

Polis: varför sökte du inte hjälp om du anser att… att du inte ville vara kvar här i den här bilen? Arabiska: Säg till henne – för att han skulle följa efter och döda mig. Säg till henne att hans riktiga ålder är 18 och inte 14.

Och även den andre gärningsmannen vittnar om den yngste broderns ålder: han säger under domstolsförhandlingarna att den yngste brodern själv sagt att han är 18 år och inte 14 som det står i hans pass. Och att han hade berättat att han hade uppgett fel ålder för att inte stöta på några problem. och att han var stolt över att kunna driva med de svenska myndigheterna.

Douglas Johansson

R: Det var ju två av de här killarna som blev dömda…

DJ: Ja

R: …för detta. Men en gick ju fri.

DJ: Ja på grund av det hette ju att han var minderårig.

R: Vad tänker du om det?

DJ: Ja det är ju skandalöst, är man kapabel och göra ett kraftigt våldsbrott då är man kapabel att ta straffet.

Båda de andra ungdomarna som senare alltså blir fällda för brottet bedyrar att vår huvudperson är äldre än vad som står i hans syriska pass och en utredning påbörjas om hans ålder. Polisen förhör hans tidigare lärare, fritidsledare och kompisar i Alvesta. Flera bedömer honom som äldre. Men någon medicinsk åldersbedömning görs inte.

Telefonare Emma Berge åklagare Alvestafallet

EB: Nä men alltså jag kommer ju ihåg det här ärendet vi försökte verkligen vrida och vända på om han kunde vara över 15 eller inte. Men sen hade han ju ett passhandling o det blev ju liksom också – det är ju andra beviskrav när det gäller att kunna bevisa att någon är 15.

R: Jamen det förstår jag men det jag inte förstår var varför du inte gick vidare med medicinsk åldersbedömning då det var så mycket som trots allt pekade på att han kunde vara äldre.

EB: Jamen och då var det ju att det ändå fanns ett pass. Och sen var ju, det var ju oklart om vi kunde ta ett sånt beslut. Alltså det är ett beslut om kroppsbesiktning för att åldersbestämma för någon som var under 15.

R: Ok, så att egentligen då… Det som var avgörande det var det här passet.

EB: Ja. Hade man gjort en medicinsk åldersbedömning här hade kanske utgången blivit en annan då det anses betydligt säkrare att bedöma om någon är 15, än om någon är över eller under 18.

Telefonare Emma Berge åklagare Alvestafallet

R: Du hade ju två ytterligare gärningsmän som var över 15 och därför kunde lagföras. Var det också att två av tre fick vara gott nog så att säga?

EB: …Eh, jag vet inte… Man kan ju säga, den här personen blev ju också omhändertagen av socialen och fick ju också ett straff genom det – även om det inte blev ett brottmålsstraff.

Men omhändertagandet åklagaren syftar på, dröjer. För bara timmar efter att den yngste brodern knivrånat och hotat Douglas till livet släpps han till de sociala myndigheterna, som i sin tur sätter honom ensam på tåget tillbaka till Malmö med en biljett i hand. Och hans brottsliga bana kan fortsätta.

Några veckor efter kidnappningen i Alvesta grips han av polis vid ett rånförsök. Och ytterligare några veckor senare pekas han ut av chauffören i ett nytt taxirån, den här gången i Malmö.

Douglas Johansson R: Visste du att det var samma person som så småningom blev beviljad 840 000 kronor i skadestånd.

DJ: Nej... det visste jag inte men jag anade väl… hur man som en dömd skyldig gärningsman kan få ett skadestånd, det är horribelt. Och en sån summa dessutom.

R: Hur gick det för din del vad det gäller skadestånd? Ja där kan man ju ta som jämförelse, jag som offer och det var ju ganska kraftigt brott dem gjorde där. Jag fick utdömt 50 000 i skadestånd. Vilket jag inte har fått någonting. Han som fick dem här 800 nu det får han med automatik, från staten utbetalt. Jag som offer får själv jaga dem här killarna på pengar.

R: Och det här att, blev du förvånad när de sa att han enligt pappren inte ens hade fyllt 15?

DJ: Ja det kan jag väl säga att jag blev.

R: Varför?

DJ: Ja jag fick väl uppfattningen att han var äldre.

Brödernas pappa

R: Anledningen till att vi frågar så mycket om passet är att det finns experter som menar att det finns konstigheter med det här passet. Var det någonting som var annorlunda när ni hämtade ut det?

P: Nej, nej, det här var en lek mellan socialen och förhörsledaren hos polisen. Det var medvetet elakt att dra igång åldersfrågan. Att han skulle ha spelat myndigheterna ett spratt med åldern...Vi har lämnat alla bevis för att hans ålder stämmer alla papper på hans riktiga ålder...passhistorien är påhittad av polisen.

När vi börjar ställa frågor kring möjliga orsaker till att passet ser ut som det gör kommer vi i kontakt med en person som finns inne på den myndighet som utfärdar passen i Damaskus. Han vågar inte framträda på något sätt då det, menar han, kan vara förenat med livsfara. Men han berättar för oss att det förekommer att man mot betalning utfärdat pass på felaktiga underlag och då smyger in små avvikelser i passen. Detta för att skydda sig själv och kunna säga att passet är falskt om det senare skulle uppstå problem.

Ytterligare en person med insyn ger oss en liknande bild, men inte heller han vågar prata om det öppet. Men så får vi kontakt med Ayman Abdel Nour chefredaktör för den syriska nyhetsstation All four Syria. Innan han flydde, tillhörde han eliten och stod diktatorn Assad nära. Nu bor han i USA och är ofta anlitad i Syrienfrågor. Han har tidigare rapporterat om problemen med falska syriska pass.

Ayman Abdel Nour

R: So I understood that the issuing authorities in Syria sometimes left a little sign to say that something is off?

AAN: Yes, they can and they can help you even to bring a certain paper so they can depend on it to issue it. Just bring us any paper and they will adapt it.

R: How can it look like in a passport, those small little signs that says something is not right here. AAN: Number one if it's issued for a different validity date than the regular set.

R: So, what about this passport issued to a 12-year-old that is valid for four years. What about it? AAN: There is no reason there is no backup for that in the regulations and the law there is no four years in the law. It is either two years and six years.

R: Could this shortened period of validity be such a sign then that something is wrong?

AAN: Yes, they will not issue it outside the two main categories unless there is something wrong or a demand from the person who applied for that and he paid some money for that.

Så i vårt fall skulle då alltså det insmugna felet kunna vara själva giltighetstiden. Hur kunde gränspolisen låta det här passet passera när åklagaren bad dem göra en kontroll av det i samband med förundersökningen om våldtäkterna.

Jag får tillslut tag på en av dom två som granskade passet och frågar: Varför upptäcktes inte felet?

Telefonare Zaman Khalil dokumenttekniker Gränspolisen Syd ZK: Men vi kontrollerar inte det eftersom vi utför teknisk undersökning bara på själva handlingen. Vi utför inte utredning på informationen och sånt.

R: Men vad är det ni tittar på då när det står – för det står ju att ni kan så att säga kryssa i foto och giltighetstid och så vidare.

ZK: Det är om det är manipulerat, om man har ändrat detta mot vad passet eller handlingen är tryckt med.

R: Ok ni tittar bara på det rent tekniskt.

ZK: Självklart, vi utför teknisk undersökning, det är därför vi är dokumenttekniker vi är inte utredare. Det här är helt nya uppgifter för oss så jag ringer upp åklagaren i Malmö för att höra om hon känt till detta.

R: Du kan inte kommentera det?

KA: Nä, jag, jag kan ju inte kommentera någonting som, där jag inte har kontrollerat källan osv. Så att det, eh det kan jag inte göra.

R: men visste du om att det var så? Visste du att dom bara tittar på det rent mekaniskt så att säga, tekniskt?

KA: Nä men återigen så vill jag inte uttala mig om nånting där jag inte har förstahandsinformationen. R: Det tolkar jag som att du inte visste om detta helt enkelt.

KA: Ja du får tolka det hur du vill.

R: Um.

Under intervjun med föräldrarna ringer mammans telefon – det är den yngste sonen och han går med på en intervju.

Telefon med den yngste brodern

R: du vet vi jobbar ju för ett TV program som heter UG.

DYB: Ja jag vet vilket.

R: Du vet vilket det är.

DYB: Alltså jag sitter i häktet. De säger att de ska utvisa mig till Syrien men samtidigt säger de att de inte kan göra det på grund av jag har militärtjänst i Syrien som jag måste göra, förstår du. De kan inte utvisa mig men samtidigt de vill inte släppa ut mig heller, de säger jag ska vara här tills vidare.

En månad innan vi besöker familjen har den yngste sonen tagits i förvar i väntan på utvisning. Det är svårt att få till utvisningar till Syrien, när vi frågade polisen hade det inte skett en enda utvisning sedan 2019. Unga män riskerar att kallas in i det militära och kan då tvingas begå krigsbrott. Men Migrationsverket konstaterar att man kan köpa sig fri från militärtjänsten och i och med att han fått de där 840 000 kronorna i skadestånd menar Migrationsverket att han har pengar så att det räcker.

Telefon den yngste sonen

R: Ända sen du kom till Sverige så har det ju vari frågor kring din ålder. Vad tänker du om det? Det har ju hela tiden varit folk som säger att du har sagt att du är äldre än vad du är och det har funnits chattar och polisförhör och sådär. Varför är det så?

DYB: Det har funnits bara ett. Polisen har bara haft ett bevis på att jag skulle vara äldre. Det var den här fb-chatten mellan mig och en tjej. Men det var bara för att hon var äldre än mig, jag tyckte hon var jättesnygg.

R: Du vet det här taxirånet i Alvesta som du var med i också, båda de två andra killarna som åkte fast för det, de säger att du hade berättat för dem att du var äldre än vad du var enligt passet.

DYB: Jag vet faktiskt inte varför de sagt det där. båda de där två killarna började skylla på mig och säga att allting var mitt plan och sånt där, förstår du. Sen jag vet inte varför de säger det där om min ålder för jag vet faktiskt inte.

Det där taxirånet vi pratar om ledde till att han tillslut blir omhändertagen enligt LVU – Lagen om Vård av Unga. Han är LVUad i omkring ett år men de sista månaderna får han komma hem och bo hos sina föräldrar.

Och brottsligheten tar återigen fart.

december 2016 (olovligt brukande), olovlig körning januari 2017 försök till inbrott februari 2017 misstänkt sexuellt tvång mars 2017 stöld

Och så, två veckor senare, den grova våldtäkten mot Petra

Telefon den yngste sonen DYB: Jag vet inte varför jag blev misstänkt för det där och dömd förstår du vad jag menar? Det var mitt DNA de hittade, de kan man få hur lätt som helst de ha fått min svett eller nånting, man kan förstår du vad jag menar. De hittade ingenting som skulle bevisa att jag varit där, förutom DNA i kondomen vilket hon hittade efter att polisen redan hade gjort sin undersökning.

Den andra våldtäkten, den i soprummet som han har erkänt i polisförhör, nekar han numera också till och säger att han erkände när han satt i häktet, bara för att han trodde att han skulle dömas som en 16 åring och då släppas fri.

Telefonare den yngste brodern DYB: Det där med min bror t.ex. det var otur bara, jag träffade honom – jag var där han var med en tjej, sen plötsligt dagen efter blev jag misstänkt för våldtäkt förstår du? jag har blivit tagen innan för rån, vapenrån o sånt förstår du, jag höll inte på med sånt där skit alltså.

R: Men det är ändå såhär att din sperma fanns ju där, den kan ju inte bara ha flugit dit?

DYB: Nej nej, kvinnan som var i källaren, jag hade sex med henne men det var helt frivilligt.

Under tiden vi arbetar med att färdigställa det här reportaget hittar vi ytterligare en anmärkningsvärd omständighet. En nära släkting som familjen bodde hos i Malmö under en tid var redan 2012 misstänkt för att ha förfalskat identitetshandlingar och 2017 döms han till ett flerårigt fängelsestraff för grov organiserad människosmuggling. Vid den husrannsakan som gjordes då fann polisen ett stort antal förfalskade pass och id-handlingar, varav några var utställda till närstående. Även detta vill jag fråga åklagaren om…

Telefonare Kristina Amilon åklagare Malmö KA: Jag kan inte kommentera dom här uppgifterna för du kan inte lägga fram uppgifter på det här sättet…

R: Han var alltså inblandad i familjens flykt och bokade bland annat en flygbiljett i den yngste broderns namn. Kände du till det?

Ja men återigen så kommer jag inte att kommentera dom uppgifterna som du lämnar för det är uppgifter som jag inte har här framför mig och uppgifter som jag inte vet var du har fått dom ifrån heller.

R: men kan du, kan du…Jag har ju läst domen, jag har läst domen.

KA: mmm

R: Jag tycker det är jättekonstigt att du inte bara kan svara ja eller nej på om du kände till detta eller inte. Det är ju inga hemligheter, det är inget som inte är offentligt…Du kände inte till detta helt enkelt?

KA: …Återigen jag låter som en papegoja jag förstår det men jag vill gärna avsluta det här samtalet nu.

R: Du vill inte svara? …Okey.

R: Men du, jag måste bara få fråga dig hur tänker du hur ska ditt liv bli nu, hur ska det här gå? För dig?

DYB: Jag vet faktiskt inte… Gränspolisen säger att de väntar på svar från ambassaden, förstår du? Men ambassaden svarar inte på såna här ärenden.

R: Om du skulle bli utvisad till Syrien – vad ska du göra då?

DYB: Jag kommer va tvungen att militärtjänstgöra, Förstår du?

R: Men man kan köpa sig fri från militärtjänst i Syrien.

DYB: Ja, men jag har inte dessa pengar att betala faktiskt.

R: De 840 tusen kronorna du fick, de räcker ju till det.

DYB: Ja men dom har inte jag längre.

R: Nej. Är de borta? DYB: Ja precis de är borta.

Pengarna är borta, säger han. Och utan dem blir det mycket svårt för myndigheterna att verkställa den utvisning han är dömd till för sina brott. Och det i sin tur innebär att han sannolikt i så fall kommer att släppas fri i Sverige – igen. Men först ska ytterligare ett fängelsestraff avtjänas. För brottsligheten har fortsatt, han har gripits för narkotikabrott, övergrepp i rättssak och misshandel. Och i november förra året dömdes han till 8 månaders fängelse för grovt penningtvättbrott – Allt detta hanns med innan han fick sitt skadestånd.

Mari Heidenborg, Justitiekansler Jag kan inte, jag ska inte göra några egna bedömningar om eller betala ut om det inte finns grund för det eller tvärtom, vägra betala ut bara för att jag tycker att det här borde inte utgå utan jag ska hålla mig till lagens regler.

R: Men tog du inte i litegrann, om vi ska vara ärliga?

Jamen jag känner ju väl till den debatten så att jag vet hur den går och man kan alltid fundera på olika saker i efterhand men i stort så ja det är mitt jobb, så jag står för det beslutet som är fattat.

Petra Råsten Almqvist, enhetschef Rättsmedicinalverket

R: är det Rättsmedicinalverkets förtjänst att den här personen fick 840 000 tusen kronor i skadestånd? Ja, det tycker inte jag att man ska se på det på det sättet utan vi gör ju, alltså vi jobbar ju på uppdrag av polis och åklagare i ett sånt här ärende och vi försöker leverera.

R: Men var det de som gjorde fel då? Ja, det är ingen som har gjort något fel.

R: Han har fått ett skadestånd på 840 000 kronor ingen har gjort fel?

Nej, men det är inte så jag menar. Alltså hade det funnits en metod där man hade kunnat satt en exakt ålder då hade det kunnat vara bra men hela tiden är vi öppna med den här osäkerhetsgraden och kan man inte komma längre så kan man inte komma längre.

Tiden för att verkligen reda ut hans ålder på medicinsk väg är förbi och försöken att verkställa utvisningen får nu alltså vänta. Och de myndigheter som vi tittat närmare på och som haft en roll i den yngste broderns liv här i Sverige bär alla sin del i att det har blivit som det blivit.

Socialtjänsten som i princip tycks låta honom härja fritt i nästan ett år och lämnar honom vind för våg bara timmar efter att han kidnappat och mordhotat Douglas.

Åklagaren i det fallet som inte gick till botten med åldersfrågan och slutligen nöjde sig med två fällda gärningsmän istället för möjligen tre.

Rättsmedicinalverket som kommer till två helt olika slutsatser på exakt samma underlag. Högsta domstolen som ger resning för att några dokument som inte är identitetsstyrkande, lämnas in.

Justitiekanslern som beslutar att ge honom mer i skadestånd än vad han hade fått om han hade varit oskyldig.

Och så åklagare och polisutredare som bara verkar ha släppt det där passet som borde ha varit en varningssignal för alla som granskat det.

Man släppte det fast informationen fanns där mitt framför näsan… för som en sista ironisk tvist – bland dokumenten som den yngste broderns advokat själv skickat in vid resningsansökan, hittar vi den här!

En officiell rapport om syriska dokument. Och här står det utförligt vilken giltighetstid som gäller för pass som utfärdas till pojkar under 18 års ålder.

Kristina Amilon, åklagare Malmö

R: Även där finns informationen om att så som hans pass ser ut är inte korrekt? Det är något som är fel.

Nej vi, jag tror att vi gjorde den bedömningen att den granskningen som gränspolisen gjorde av passet det var den vi presenterade för domstolen.

Brödernas pappa avvisar alla anklagelser mot den yngste sonen och anser att familjen har blivit illa behandlad och utsatts för rasism av myndigheterna. Han uppger att de inte längre har kontakt med släktingen som blev dömd för grov människosmuggling.