NÄR INGER FROMMELIN kommer hem efter arbetsdagen har hon ingen aning om när hon ska iväg nästa gång. Den arbetsgivare som behöver henne för dagen, hyr henne, av bemanningsföretaget Manpower.
För Inger gäller det att alltid vara tillgänglig, varje vardag mellan sju på morgonen och fem på eftermiddagen.
Ofta jobbar hon åt Ericsson.
– Ringer de då måste jag kunna ställa upp både kväll och natt om det är så att de vill att jag ska jobba, berättar hon.
Inger är en del av en arbetsmarknad i förändring. Tidigare var det förbjudet att hyra in personal, men 1993 kom en ny lag som gjorde det möjligt. Sen dess har branschen mer än tiofaldigats, från 5000 årsarbetare till nästan 60 000. Det är kontorspersonal, ingenjörer, vårdpersonal och industri- och lagerarbetare.
UPPDRAG GRANSKNING har synat flera stora arbetsgivare i Sverige. Alla har de strategier för att slippa anställa och istället hyra personal.
På Ingers återkommande arbetsplats Ericsson var en femtedel av arbetarna inhyrda genom bemanningsföretag under hösten, och en fabrik fyllde ett tag nästan halva golvet med inhyrda.
För arbetsgivarna innebär modellen stora vinster. De skär ner på anställd personal, minskar sina fasta kostnader och betalar bara för Inger och hennes kollegor när de verkligen behöver henne. Men enligt verkställande direktören på Ericsson, Carl-Henric Svanberg är förändringen nödvändig.
– Vi får en högre flexibilitet för och vara med i dom svängningar som händer på marknaden, säger han.
CARL-HENRIC SVANBERG gjorde entré på Ericsson 2003. Det första han gjorde var att skära ner antalet anställda ytterligare
– Nedskärningarna var helt avgörande för vårt världsledarskap, säger han.
Sedan dess har företaget gjort mångmiljardvinster. Totalt har Ericsson tjänat mer än 140 miljarder kronor under Carl-Henric Svanbergs tid. Men när tiderna blev bättre och de behövde folk i fabrikerna så anställde de ofta inte – de började hyra in personal i stället. Så numera är en stor del av de som jobbar ihop vinsterna inhyrd personal från bemanningsföretag som Manpower och Proffice.
En drömlösning för arbetsgivarna, men hårda bud för dem som ska göra jobbet och inte kan planera sin vardag.
– Det här är inte någonting som vi sopar under mattan utan det är en del av vår affärsidé, kan du ställa upp på de premisserna så har vi ett bra jobb till dig, säger Manpowers VD, Peter Lundahl.
ETT ANNAT RESULTAT av den nya arbetsmodellen är att två personer idag kan jobba på samma verkstadsgolv med exakt samma arbetsuppgifter men med helt olika rättigheter. Den ena har rätt till ersättning för beredskap och övertid samt fasta arbetstider.
Den andra kan plockas in och ut efter behov och då jobba natt utan övertidsersättning. Och arbetstiden kan utan problem förskjutas med åtta-tio timmar från en dag till en annan.
Så vad tycker då facket? De som krävde kollektivavtal och bättre villkor för de flexibla arbetarna i hamnen. Är det okej att deras medlemmar är skyldiga att jobba vilken tid som helst på dygnet, med bara några timmars varsel utan rätt att tacka nej?
– Villkoren i bemanningsföretagen är ganska rimliga, säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh.
– Det är bra villkor för arbetstider och anställningsformer men det som är det viktiga är att dom ska vara konkurrensneutrala när det gäller lön.
Och när det gäller just lön har Inger Frommelin definitivt en viktig förmån i jämförelse med 40-talets hamnarbetare. Hon får 90 procent av lönen även när Ericsson inte ringer.
Men för det ska hon vara tillgänglig hela dagen trots att det bara är själva arbetspasset som hon får lön för. Hon får inget extra för att först ha passat telefonen.
– För mig är det stöld, jag tror inte att det finns någon annan yrkesgrupp som sitter jour utan att få betalt, säger hon.
Reporter: Kristina Lagerström
Text: Axel Gordh Humlesjö