Inom friskolekoncernen Academedia använder både fack och arbetsgivare begreppet F-skuld när en lärare har satt betyget F, det vill säga underkänt, på många elever. Paula Hammerskog som är kommunikationsdirektör inom Academedia, beskriver begreppet så här:
– En elev har ju rätt om den får F att antingen gå om kursen eller göra en så kallad prövning på hela kursen. Det är läraren som måste vara behjälplig då, men med hjälp av grupper och rektor eller av ett lärarteam som kan hjälpas åt och säga vad den här eleven behöver.
Paula Hammerskog menar att Academedia ger lärarna tillräckliga resurser för att hantera sina F-skulder. Men enligt facket är det vanligt att hela arbetsinsatsen för att se till att eleverna får godkänt hamnar på den lärare som underkänt eleven.
Godkänner elever som inte nått kraven
– Man har en ny klass som man ska undervisa samtidigt har man kvar den här F-skulden, det vill säga man har kvar att man ska betygssätta de här eleverna som man satte F på föregående år och det ska man göra utanför undervisningstid, berättar Andrés Jerez som är företrädare för Lärarnas Riksförbund inom Academedia.
Enligt Andrés Jerez leder det här till att lärarna godkänner även de elever som egentligen inte nått upp till kraven. Och vi får höra liknande historier från flera lärare. Daniel Lindqvist var lärare på den kommunala skolan S:t Petri i Malmö under ett läsår. Han kände press från både skolledningen och eleverna att sätta betyg som inte motsvarade elevernas kunskaper.
”Löste problemet genom att sätta högre betyg”
– Jag såg nog ganska snart vartåt det barkade och rättade till betygen innan eftersom jag inte orkade offra en sommar på den här skolan. Så att jag löste problemet genom att sätta lite högre betyg och ta mig därifrån.
S:t Petris rektor Eva Daun förnekar bestämt att hon eller någon annan i skolledningen pressat Daniel Lindqvist att sätta höga betyg.
– Det här är inte heller någonting jag känner till. Då har han begått ett tjänstefel om han inte följt betygskriterierna. Att lärare känner sig pressade av oss det känns djupt felaktigt. Jag förstår att det är pressande att sätta betyg. Det är en myndighetsutövning. Som påverkar en människas liv. Men vi pressar inte lärarna, säger Eva Daun.
”Underkänt kommer med stora kostnader”
Men Jonas Vlachos som är nationalekonom och som har forskat på det svenska betygssystemet menar att lärarna har mycket att vinna på att sätta högre betyg och på att godkänna de som egentligen borde vara underkända enligt betygskriterierna.
– Underkänt kommer med stora kostnader för den enskilda eleven men även för skolan. Man måste ha åtgärdsprogram och liknande, och det är ett tungt jobb för den enskilda läraren, att hantera elever som blir underkända, säger Jonas Vlachos.