Brå: Därför är vittnen tysta när ett brott har begåtts

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

En rädsla för hot och våld. Krav om tystnad från kriminella nätverk. Grannar eller familj som påminner om normen om tystnad. Brottsförebyggande rådet, Brå, har på uppdrag av regeringen kartlagt problemet med vittnen som inte vill eller vågar delta i utredningar.

Johanna Skinnari är en av utredarna vid Brå som kartlagt tystnaden – bland annat i socialt utsatta områden. Hon berättar att normer om tystnad funnits länge i den kriminella miljön, där det är ett villkor för medlemskap i ett kriminellt nätverk att inte prata med polisen.

– Det som är nytt är att man i större utsträckning trycker de här normerna på vanliga boende och förväntar sig att de ska följa kriminella normer om tystnad.

Vad är det som gör att man inte pratar med polisen?

Det vi primärt hör är att man är rädd för hot och våld om man pratar med polisen. De boende upplever ett krav på tystnad från de synliga kriminella nätverken i områdena. Vi hör också hur grannar och familjemedlemmar på ett välmenande sätt påminner om de här normerna, säger Johanna Skinnari.

“Åtta av tio blir inte dömda”

Hittills i år har 31 personer dödats i skjutningar. Det dödliga våldet bidrar till att tystnaden sprider sig till vanliga medborgare, menar kriminalkommissarie Gunnar Appelgren. Enligt honom är uppklaringsprocenten på mord i kriminella miljöer ungefär 20 procent. Åtta av tio blir inte dömda.

Vad blir budskapet i de här områdena till vanligt folk som bor där?

– Uppfattningen blir ju att myndigheten inte har en förmåga. Polisen har inte förmåga att hantera de här brotten. Om jag väljer att berätta någonting för dig som är polis och det händer ingenting av den informationen. Jag tar det obehaget och sedan lyckas inte polisen få folk dömda, säger Gunnar Appelgren.

Kortare utredningstider kan påverka

Frågan om tystnadskulturen har nu kommit upp på regeringsnivå, det ligger flera förslag på hur man ska komma åt problemet – bland annat hårdare straff för övergrepp i rättssak och bättre skydd för vittnen.

En viktig faktor, säger Johanna Skinnari, är att korta utredningstiderna.

– Det finns också en statlig utredning som föreslagit att de uppgifter man lämnar i tidigare förhör ska kunna väga tyngre. Det skulle ju minska incitamenten för gärningspersonerna att komma med påtryckningar under rättsprocessen, för då har man lämnat sina uppgifter och kan liksom inte riktigt backa från dem. Då får man vara ifred i större utsträckning.

Reportaget “Tysta vittnen” finns att se på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.