Reporter Knut Kainz Rognerud. Foto: Gunnar Rensfeldt / SVT

Läs chatten om Jobb-bluffen

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Reportern bakom reportaget Jobb-bluffen, Knut Kainz Rognerud, chattade med tittarna efter sändning. Chatten är nu stängd men går fortfarande att läsa.

UG – Moderator: God kväll och välkomna till Uppdrag gransknings chatt! Nu är vår reporter Knut på plats och redo att svara på era frågor.

eva-jens: Kommer jämviktspunkten fortsätta ”öka”? Om en generation 20%? Sluta prata arbetslöshet! Fråga istället hur vi ska fördela tillgångarna när var 5e är ”oönskad/obehövd” 

UG – Jobb-bluffen

UG – Knut: Enligt regeringens prognos kommer den att sjunka närmaste åren. Samtidigt gör den höga arbetslösheten att den troligen kommer att höjas.

Linda: Har vi råd med så många arbetslösa som idag? Om de nu måste vara arbetslösa tills vidare, kanske livet ut så kan de ju inte leva på så låga ersättningar som de får idag? Vad ska man göra?

UG – Knut: Det är en viktig och svår fråga som jag tyvärr inte har några svar på.

Petroffa: Är verkligen Riksbanken fri i ordets rätta bemärkelse???

UG – Knut: Riksbanken ska ju vara oberoende. Men i någon mening är ju även de beroende av tankeramar och värderingar.

Inge Bra: Sverige har varit med och antagit ”FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna”. Artikel 23 i dessa lyder: ”Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.” ... Nu bryter Sverige medvetet och uppsåtligen mot detta, genom att förhindra alla denna rätt till arbete. Är det dags att skicka Reinfeldt till Haag-domstolen?

UG – Knut: Intressant observation!

Anders Larsson: Bra Knut Kainz! När tar du itu med hur förmögenhets-, arvs- och fatsighetskatternas avskaffande har förflyttat kapital till de allra rikaste? Eller hur den sänka företagsbeskattningen kostat tre gånger mer än krogmomsen?

UG – Knut: Hej. Vi tar tacksamt emot alla tips! Och gör så gott vi kan.

Linda: Om arbetslösheten är på en bra nivå nu då ska man väll höja ersättningen för de som är arbetslösa. De får ju jättelite i arbetslöshetsersättning. Så kan de väll inte ha det livet ut om ”det är meningen” att de SKA vara arbetslösa? 

UG – Knut: Det är en intressant synpunkt. A-kasseersättningsnivån är en mycket känslig fråga i valrörelsen. Även för s. Just för att den påverkar jämviktsnivån enligt teorin. Men de finns de som ifrågasätter sambandet. 

Nils: Du säger att socialdemokraterna accepterar 350 000 arbetslösa men det framkommer aldrig några belägg för detta påstående, vad grundar du påståendet på?

UG – Knut: Hej. S har accepterat jämviktsmodellen – vilket framgår av Löfvens svar. 

Petroffa: Vet du hur det ser ut i andra länder, är denna jämviktsprincip allenarådande i stora delar av världen eller??

UG – Knut: Modellen har varit flitigt använd i västvärlden. Men den har börjat ifrågasättas allt oftare. Framför allt i USA. 

Jan Karlsson: M Friedman i all ära, men redan Gunnar Myrdal (oxå Nobel-prisvinnare) var först med en jämvikt på 3 %. Detta trots en socialistisk grundsyn. 

UG – Knut: Intressant.

Yergen: Jag tycker nog att programmet var tämligen oinsatt i vad NAIRU egentligen är. Det var mer lite sensationellt rapporterat. T.ex tar man aldrig upp var Milton Friedman egentligen avser med jämviktsarbetslöshet i en väl fungerande ekonomi (dvs vilken typ av arbetslöshet handlar det om). Nu får man bara känslan av att politiker och ekonomer struntar i det, men så är det ju verkligen inte. 

UG – Knut: Självklart är teorin kring Nairu och den sk Philipskurvan betydligt mer komplex än det vi kunnat redovisa. Men jag tycker ändå vi kommit ganska långt i att försöka förklara grunddragen på ett pedagogiskt sätt.

Gert: Hej, jag såg på kvällens program och såg bland annat killen från Rumänien som samlade på tomflaskor, jag undrar när programmet är inspelat?

UG – Moderator: Hej Gert! Det reportaget spelades in mellan hösten och våren 2013.

Magnus Westerstrand: Om man gör ett program om nationalekonomi, varför inte presentera olika teorier och vad de visat sig leda till istället för att intervjua en student som skrapat på ytan i frågan? Det är ju inte så att området saknar empiri. 

UG – Knut: Hej. Glömt inte att vi har en av Sveriges ledande nationalekonomer på området som just kommenterat detta i programmet. 

peter: när började politikerna använda den här modellen.....på 70 talet var det ju väldigt låg A-löshet

UG – Knut: I slutet av 90-talet finns tydliga spår över att detta blev populärt inom tex Riksbanken och på finansdepartementet. 

Undrande: Om man ökar utbudet av arbetskraft vad händer då enligt arbetslöshetsjämviktsteorin? 

UG – Knut: Ja, då förändras maktbalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare vilket kan leda till minskad inflation.

Yergen: Att acceptera jämviktsmodellen innebär inte att man accepterar en speciell nivå på arbetslösheten. Du som reporter i programmet borde faktiskt känna till det.

UG – Knut: Nja, jag håller inte med dig. Det finns olika syn på detta. Enligt KI finns det en mycket specifik nivån på JVA. Och även om RIksbanken räknar med ett spann har Ingves pekat på en nivån i den högre delen av spannet. 

UG – Moderator: Gert! Låt mig förtydliga. Reportaget från rumänien spelades in mellan hösten 2013 och våren 2014. 

Fredrick: Tack för ett bra reportage! Arbetslinjen är mest retorik och spel för galleriet. En ny arbetslinje med en garanterad basinkomst är värt att pröva. 

UG – Knut: Tack för synpunkten!

Nils: Jag uppfattade Löfven som att han inte alls höll med om en jämviktsarbetslöshet på 7 % men programmer insinuerar ändå detta, är inte det ohederlig journalistik?

UG – Knut: Löfven är tydlig med att han accepterar modellen och Riksbanken arbete kring den. Och det är det svårt att komma runt nivån på närmare sju procent. 

zappa: Modellen är ju inte fullständig vad jag förstod av den Holländske ekonomen. Vad är det som är drivkraften och vilka gynnar det?

UG – Knut: Det en mycket bra fråga som jag även ställde till Reinfeldt men som han inte hade något svar på.

Magnus Westerstrand: Men den nivån gäller ju på kortare sikt... det borde ni också ha förklarat tydligare. 

UG – Knut: Det är svårt att uttala sig om framtidsprognoser. Det blir mest gissningar. Det vi vet är dagens nivå och den tidigare. 

I texter och på webben fördjupar vi mer kring detta.

Petroffa: Varför måste inflationsmålet med alla medel hållas på 2 %???

UG – Knut: Det är en riktigt bra fråga som tyvärr bara har dåliga svar. Det var något man höftade till med när man satte målet. Det kunde lika gärna ha varit en eller tre procent. Problemet är väl kanske snarare att man inte lyckat hålla sitt mål.

Lucas Scheffold: Hej Knut! Tack för ännu ett fint och viktigt reportage i UG. Vill bara säga att det är väl inte så konstigt då det alltid krävs mer pengar än som finns p.g.a. vinstintressen för att finansiera arbete och löner. Det är ju en matematik som aldrig går ihop eftersom pengar inte växer på träd utan någon måste alltid betala. Det är ju kapitalismens paradox och dilemma i ett nötskal. Det enda vi kan göra då är ju att trycka upp flera pengar och det skapar ju inflationen. Så istället håller vi tillräckligt många arbetslösa för att inte behöva höja kraven på löner etc. Det är ju kapitalismens grundbult eller har jag fel?

UG – Knut: Intressant synpunkt. Samtidgt har många av ”sanningarna” kring inflation ifrågasatts efter finanskrisen. Nu trycks ju i princip pengar i USA utan att inflationen sticker. 

Brorsan: Grattis med superreportasje Bro! Er forresten samme modell ”akseptert” av sosialdemokratene ellers i Europa også? Og hva med Skandinavia? Klem!

UG – Knut: Tack! Jag kan inte specifikt socialdemokraternas inställning i övriga länder. Men generellt är det få partier som ifrågasatt inflationsbekämpningsmodellen. 

Kram

Wille: Sämsta reportaget ever på Uppdrag Granskning. Särskilt illa var lögnen att Löfven hade accepterat arbetslöshetsteorin. Det framgick inte någonstans förutom hos berättarrösten. 

UG – Knut: Hej. Tack för synpunkten. 

Jag anser att det framgår tydligt att s och LO accepterat modellen och att ingen ifrågasätter hur Riksbanken jobbar kring detta. 

William: Varför har jämviktsarbetslösheten ökar från 2-3 till 7% på 40år och är det en långgående trend?

UG – Knut: En del forskare anser att det beror på att den strukturella arbetslösheten har ökat. I Sverige har till exempel långtidsarbetslösheten ökat kraftigt efter 90-talskrisen. Dem är det svårt att åter få i arbete.

Andra anser att man helt enkelt höjt jämviktsnivån eftersom man inte lyckats sänka den reella arbetslösheten.

xxx: Den anonyma tjejen är ju journalist! Och har varit anställd på Uppdrag granskning. Er trovärdighet???

UG – Moderator: Hej xxx! Det tog ett tag för mig att förstå vad du syftar på. Det handlar om en röst som har lästs in av en av våra reportrar för att dölja en anonym persons identitet. Tack för att du deltar!

Joakim Hveem: Både arbetslösheten och jämviktsarbetslösheten går att påverka men med helt olika medel. Riksbanken kan t.ex. inte påverka jämviktsarbetslösheten medan exempelvis regeringen/politiker kan påverka arbetsmarknadens funktionssätt så att jämviktsarbetslösheten sjunker (incitament, matchning, utbildning och så vidare). För övrigt bedömer regeringen att jämviktsarbetslösheten idag är strax under 6 procent vilket motsvarar knappt 300 000. Vi är med andra ord långt från överhettning nu. Jag skulle vilja ge er ett mycket längre svar men det får inte plats här i kommentatorsfältet.

UG – Knut: Hej. Viktiga synpunkter. Men man måste också notera att regeringens uppskattning verkar något optimistiskt.

ps

Jag hinner tyvärr inte svara alla. Jag gör så gott jag kan.

Wilhelm S: Riksdagen har ju fastställt ett inflationsmål om 2%. Hur kan man då påstå att arbetslösheten är i jämviktsläget samtidigt som inflationen är nära obefintlig?

UG – Knut: Nja, man säger ju inte att arbetslösheten är i jämviktsläget nu. Utan den måste ner någon procentenhet först. Men du gör ändå en intressant observation.

Zarina: Skulle en räntefri ekonomi samt bättre fördelning av resurserna kunna bota denna svåra ekvation?

UG – Knut: Det är en spännande tanke. Dock är jag inte nationalekonom. Sen vet jag inte om jag hade kunnat svara dig ändå.

Men det finns troligen en rad problem med räntefria ekonomier också. Titta bara på den islamska.

Richard: Är inte alla länders inflation kopplade till varandra på dagens globala marknad? och om nu de flesta av världens länder vill exportera, innebär inte det att USA som trycker en MASSA pengar gör ett ”kap” med alla dessa nytryckta dollar? 

UG – Knut: Inflationens globalisering är en viktig poäng. Riksbankens höj- och sänkningar har relativt lite effekt på inflationen i dag jämfört med tidigare.

När det gäller att trycka dollar kan man verkligen fråga om USA långsiktigt gör ett kap.

Joel: Ganska intressant att ni inte tar med några frågor – är det så många som skriver?

UG – Moderator: Hej Joel! Knut sitter och skriver så snabbt han kan. Det är många komplicerade frågor och han har svarat på ungefär en fråga per minut. Det har kommit in över hundrafemtio frågor sedan chatten startade. Det är mer än vad två reportrar brukar hinna med på en timme. Tack för frågan!

Joel: Är inte tanken att Riksbanken skall vara självständig och är det inte till och med så att våra politiker inte FÅR lägga sig i Riksbankens penningpolitik (med vilken de försöker styra inflationen)?

UG – Knut: Absolut!

Och notera att allt fler politiker har börjat ha synpunkter på Riksbankens arbete. Vilket samtidigt inte är så konstigt när de har problem att uppnå sitt mål. 

Anders Lindqvist: Återigen en undran? Varför ökar man människors inkomster när man vill hålla ner inflationen (jobbskatteavdrag)? Fler kunde få jobb!

UG – Knut: Som jag har förstått regeringens ekonomiska jobb-politik så har man samtidigt sänkt en rad kostnader för just arbete. Till exempel arbetsgivaravgifter. Även A-kassan har sänkts. Detta för att minska inflationstrycket den dagen arbtslösheten sjunker. 

xxx: Det skulle ni ha sagt – att rösten lästes in av en av era journalister!

UG – Moderator: Hej igen! Det borde vi nog. Det är viktigt att alltid vara tydlig. Vi lägger stora resurser på faktakontroll och på att kommunicera tydligt.

Petroffa: Men hur påverkar de arbetslösas ersättningar, det måste ju påverka inflationen på nåt sätt, de som jobbar får ju försörja de arbetslösa och det är ju en inflation för den enskilde löntagaren, vad tycker du??

UG – Knut: Jag får försöka svara som den novis jag är. I teorin gör en för hög a-kassa att människor inte tar jobb som har likvärdig ersättning. Sänker du däremot a-kassan ökar incitamenten för arbetslösa att ta jobb. Och om nivåskillnaderna är tillräckligt stora blir inte lönetrycket så stort på arbetsgivaren och däremed inte inflationstrycket. 

Göte: Nu kan man kalla sig inflations bekämpare istället för arbetslös. Nu fick man ju lite bättre självförtoende.Man hjälper ju samhället något. Tack!

UG – Knut: Varsegod!

Korruption: smart av högern att göra på detta vis ,för ni har inte en chans att kontrollera vare sig formeln eller deflations stimuleringar längre.. gissar dock att det tagit tid att tänka ut något sånt här lömskt? kan inte enbart vara ”milton”.. såå impad av er tuffhet att genomskåda detta ! spara ! tack för er mänsklighet !!

UG – Knut: Tack för att du tittade!

Dionysios Giakoumelos: Kan du kolla vad handen med 20 fas3 lurar från skogsstyrelsen visby?

UG – Moderator: Hej Dionysios Giakoumelos! Skriv gärna en lite längre redogörelse för ditt tips till granskning@svt.se Tack för att du deltar!

Karin: Såg ert program om NAIRU. Såg även SVT-programmet Reportrarna med Bo Holmström under svenska 90-talets lågkonkunktur som tog upp just resonemanget att en viss procent arbetslöshet är ”nödvändig”. I detta program fanns en scen där man delade man ut visitkort på arbetsförmedlingar till arbetssökande. På dessa visitkort stod förtryckt ”Inflationsbekämpare” och en tom rad under att skriva in sitt namn på. Ni kunde leta upp avsnittet och visa klippet ur programmet. Jag kan räkna mig som en av dessa permanenta ”inflationsbekämpare”. I år är det 22 år sedan jag hade ett fast heltidsjobb fast jag omskolat mig vid två tillfällen sedan dess, senast akademiskt. Har ändå aldrig kunnat planerat mitt liv. Det har kostat mitt privata och sociala liv. Inte bara dagens unga har drabbats av NAIRU. Det verkar som det är ett livstidsstraff att vara arbetslös. Ett programtips för ett inslag i ert program att undersöka långsiktiga effekten av NAIRU? ”Inflationbekämpare” född på 60-talet

UG – Knut: Hej Karin och tack för ditt mejl. Tyvärr missade jag Holmströms reportage men jag ska givetvis leta fram det genast. 

Joel: Tack för svar och förklaring om mängden frågor – intressant debatt... 

UG – Moderator: Ingen orsak, tack för att du deltar!

Mikko: Det märks att SVT har en rödgrön agenda så här inför val. Man vill ge regeringen skulden för den höga arbetslösheten när den i själva verket beror på den höga allmänna lönenivån i landet, som fackföreningarna bär skulden till. Det är ju därför massor med jobb försvunnit utomlands.

UG – Knut: Hej Mikko. Jag skulle nog påstå att kritiken i programmet mot socialdemokraterna är minst lika allvarlig. Ämnet är om möjligt ännu känsligare för dem. 

Håkan: Jämviktsarbetslösheten – hur stor kan den vara? Löfvén och Reinfelt säger båda två att de vill sänka jämviktsarbetslösheten. Det låter ju rimligt om dess storlek är oklar? Hur långt ifrån siffran 7% som nämns i programmet kan den vara? Vad vet/antar man om det? Har er undersökning när ni gjorde programmet gett några idéer om det?

UG – Knut: Det är omöligt att ge något rakt svar på. Enligt finansdepartementets prognoser kan den sjunka under sex procent om några år. Men om inte något radikalt görs på arbetsmarknaden är det kanske inte så troligt. S mål att ha lägre arbetslöshet än Österrike gör att vi hamnar under fem procent. Men som sagt, enligt till exempel KI och andra forskare har vi hittills sett få förslag som gör det troligt att vi hamnar där. 

PIA: Varför ville inte Löfven svara på dina frågor ? Avslutade han verkligen intervjun i förtid ?

UG – Knut: Vi försökte verkligen få till en längre intervju. Enlig pressekreteraren hade de inte mer tid utan var tvungna att gå. 

Samtidigt är min erfarenhet att när politiker vill prata om något de gilla så har de hur mycket tid som helst. 

Michael: Var det UG eller Nya Dagligt Alllehanda från 20- talet jag just tog del av. Framställa en judisk ekonom med en grov karikatyrnäsa för att på så sätt göra han lite lustig. Det var lågt. Sätter lite av nivån på reportaget. Hör vad Mats Persson säger i reportaget, Vi vet inte vad jämviktsarbetslösheten är. Just det. Att denna relik till teori hänger kvar i nationalekonomi säger mer om nivån på den vetenskapen än den ekonomiska politik som alliansen och S defacto för. Problemet idag är att vi har för lite inflation och att vi troligen kan trycka ned arbetslösheten till 2-3% utan att inflationen går över 2%. Vi behöver dock ändra riksbankens mål, så att der blir som i USA, såväl inflations som arbetslöshetsmål. En låg arbetslöshet är en förutsättning för att vi ska ha en sund marknadsekonomi med en liberal politsk kultur där alla känner att de har en fair chans. 

UG – Knut: Hej och tack för intressant inlägg. Vad gäller näsor brukar nog Ulf L alltid teckna stora kranar på sina figurer.

Undrande: Reportaget var intressant men med tanke på att Sverige kraftigt har ökat arbetskraftsutbudet de senaste tjugo undrar jag varför ni valde att överhuvudtaget inte ta upp den aspekten? 

UG – Knut: Att sysselsättningen ökat har inte undgått någon som lyssnat på valdebatterna. Men den höga arbetslösheten är en minst lika viktig fråga som dock man inte talar lika mycket om. 

Admir: I övrigt tycker jag jätte bra om UG. Ikväll var det en besvikelse. I min tolkning insinueras här med ”bluff” att både S och M är i någon slags maskopi i syfte att hålla arbetslösheten hög. Skulle inte M vinna valet om det var lägre arbetslöshet idag; skulle inte S vinna valet om de kunde komma med en magisk lösning som tydligt visar hur vi får den ner? Ja, det här var på gränsen till vänsterpropaganda, och då är jag starkt övertygad att Friedmanmodellen är fel.

UG – Knut: Hej Admir. Samtidigt kan ju en förklaring till varför just S och M har så låga opinionssiffror just nu bero på bristen på åtgärder mot den höga arbetslösheten.

Jimbop: Kjell Olof Felt berättade i ett debattprogram på SVT för 10-15 år sen om jämviktsarbetslösheten. Varför vinklar ni det som om det är alliansen som förde in detta?

UG – Knut: Hej. Det finns ingen vinkel att just alliansen infört detta i vårt program. Däremot har alliansen väldigt tydligt berättat att deras eknomiska politik bygger på modellen. Det var inte lika tydligt under  90-talet. 

Erik: Ni gjorde ett misstag att fokusera på Riksbanken och Friedman. Istället skulle ni fokuserat på forskare eller politiker som har förslag att minska jämviksarbetslösheten.

UG – Knut: Tack för synpunkten.

peter: vi har haft en A-löshet på 2-3 %...hur var inflationen då ?

UG – Knut: På 80-talet var förstås inflationen betydligt högre. 

Gustaf: Jämviktsarbetslösheten är en statisk observation. Med andra metoder i arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken kan man få ett annat jämviktsläge. Det är ju där politikens möjligheter ligger. Således behövs en matchning mellan näringslivspolitik och arbetslöshetspolitik. Österrike och Tyskland har en betydligt lägre arbetslöshet än Sverige med en då två procentig inflation. Båda länderna är jämförbara industriellt. Matchningen på arbetsmarknaden är just betydligt bättre i Tyskland jämfört med Sverige idag. 

UG – Knut: Hej. Viktig observation. Notera att matchningen kanske inte är hela svaret om man lyssnar på forskningen. 

I Österrike och Tyskland har dessutom arbetslösheten pressats ned med hjälp av bland annat 5-eurojobb och andra låglönejobb som framför allt gått till deltidsarbetande kvinnor i servicebranschen.

Linda: Om arbetskraften stiger så stiger också priserna. Inflation. Vad då då det kan det väl få göra? Varför är politikerna emot det? För att andra länder inte ska vilja handla med Sve? Men vad då då. Vi behöver ju inga fler jobb?? 

UG – Knut: Om inflationen stiger för snabbt kan det få stora negativa effekter på ekonomin. Det är nog de flesta ekonomer överens om. Men var en hållbar inflationsninvå ligger, det är man inte lika enig kring.

Jonas: Varför för inte politikerna en mer expansiv politik och pressar ner arbetslösheten nu när inflationen är närmast obefintlig? Det är ju ett drömläge!

UG – Knut: Bra fråga. Calmfors har ställt den också.

peter: när infördes inflationsmålet

UG – Knut: När Riksbanken blev självständig på 90-talet.

Henrik Samuelsson: Intressant reportage om något ekonomer och politiker sällan vill prata om. Men finns det något politiskt parti som tar avstånd från beräkningsmodeller som utgår från NAIRU ?

UG – Knut: Jag tror det är för få som är insatta i denna fråga i de politiska leden. Oftast bara dem som läst nationalekonomi. Dessutom är frågan komplicerad. 

Jämnviktsarbetslös Svensk: Väntar fortfarande på svar på min fråga om varför inte denna jämviktsarbetslöshet baseras på EU nivå med den gemensamma rörliga arbetskraften och den globaliseringen.

UG – Knut: Det finns flera olika sätt att beräkna jämviktsnivån. Den bygger på arbetsmarknadens funktinssätt, bland annat. Den rörliga arbetskraften påverkar säkert också men forfarande är arbetsmarknaden till stor del nationell. 

Toma: Hej varför glömde ni att berätta om inflationen (vissa år 10%) och devalveringarna på 70 talet? Var det en framgångssaga??

UG – Knut: Du har helt rätt. Jag tror ingen vill tillbaka till höginflationssamhället igen.

Håkan: Eftersom det bara är en teori kanske en regering kan försöka sänka arbetslösheten så mycket det går och när man märker tendenser till inflation så justerar man politiken. Så man kan känna av en verklig jämviktsarbetslöshet, inte enbart en teoretisk. Tack för bra program!

UG – Knut: Det intressanta är att det finns svenska forskare i dag som anser att man bör slopa begreppet helt och bara använda sig av ”arbetslöshet”.

peter: problemet är alltså att Riksbankem är självständig....eller hur, man behöver ta kontroll över den för att lösa problemet

UG – Knut: Intressant är att det förs en diskussion just nu bland politiker att se över Riksbankens mål efter valet. 

anna: Kan man inte uttrycka saken med ett annat ord ”jämviktsarbetsbefrielse”och låta människor under sina arbetsår frivilligt välja en sådan period i livet, det kanske ger en naturlig balans så alla blir nöjda, både gamla nationalekonomer och politiker och människor, men under perioden av arbetsbefrielse måste förstås ersättningen vara rimlig och likställd a-kassenivå minst!

UG – Knut: Tack för ditt inlägg bland alla oss gubbar och män. Jämviktsarbetslöshet är inget riktigt bra ord. Nairu är heller inte så pedagogiskt. Har du något förslag?

Bernie Madoff: Hur kommer det sig att svt tyckte att detta program var tillräckligt rumsrent att sändas strax före ett val men inte Jarls dokumentär ”Godheten”?

UG – Moderator: Hej Bernie Madoff! Det här programmet gav tittarna värdefull kunskap som gör det lättare att värdera de båda politiska blockens budskap. De största partierna i respektive block fick båda svara på frågor i reportaget. Bakgrunden till beslutet om filmen Godheten kan jag inte uttala mig om.

Henrik Samuelsson: Har inte NAIRU -modellen varit rådande efter den så kallade novemberrevolutionen ? Och i så fall var den styrande S-regeringen som införde kapitalism på allvar i Sverige enl amerikansk modell. Detta experiment gick helt fel i början av 90-talet med kris under moderat regering.

UG – Knut: Hej. Visst är det mycket som tyder på att modellen användts tidigare.   Men min research har visat att ordet jva först dyker upp i regeringsdokument i slutet av 90-talet.

UG – Knut: Tack alla för en rasande spännande debatt. Nu är den tyvärr slut. Hoppas den fortsätter i andra forum. Jag önskar er alla en god natt!

UG – Moderator: Stort tack till alla som har deltagit. Nu stänger chatten här, men går snart att läsa på svt.se/ug God natt!

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Jobb-bluffen

Mer i ämnet