Bara den som vårdas under tvång kan bli lagd i bälte. Foto: SVT

Fakta: Det här är bältning

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Varje år bältas minst ett tusental personer i svensk psykiatri. Det är en ifrågasatt metod som också är hårt reglerad i lag och riktlinjer.

Fastspänning är ett av sjukvårdens och samhällets mest ingripande åtgärder i en människas liv. I Sverige finns inga tillförlitliga siffror på hur många som bältas varje år, eftersom inrapporteringen har stora brister.

Under 2016 rapporterades runt 4000 bältesläggningar in till Socialstyrelsen, men hur många fler de egentligen är kan ingen säga.

Bältad

Bara den som vårdas under tvång kan bli lagd i bälte. Personen måste enligt lag utgöra en omedelbar fara för att allvarligt skada sig själv eller andra. Fastspänningen måste dessutom vara kortvarig. Den gränsen går vid fyra timmar.

Om det finns synnerliga skäl får man besluta om fastspänning i över fyra timmar. Inför det beslutet måste läkare göra en personlig undersökning av patienten. Detta måste upprepas var fjärde timme.

När kliniker bälteslägger någon längre än fyra timmar måste de rapportera in sitt beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I rapporten måste bland annat framgå vad den omedelbara faran bestod i och varför man inte kunde lösa situationen på något mindre ingripande sätt.

Efter 72 timmar måste man återigen rapportera in sitt beslut till IVO.

Det finns ingen övre gräns för hur länge man får låta någon ligga i bälte.

Uppdrag gransknings reportage Fastspänd sändes klockan 20 i SVT1 och SVT Play onsdagen den 4 april 2018.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bältad

Mer i ämnet