(Sändes 2003)
Idag får alla som mönstrar frågan om de kan tänka sig att avsluta sin utbildning med en utlandstjänst inom FN. Cirka 30 procent svarar ja och Daniel Arnerlöv är en av dem.
– Jag skulle gärna ta en utlandstjänst. I utlandet kan det nog vara lite mer krisiga situationer, lite mer på riktigt. Jag tror det ger bra erfarenhet och inblick, säger han när Uppdrag granskning träffar honom vid mönstringen.
Men för FN-veteranen Lennart Hultkrantz gav utlandsvistelsen erfarenheter som förstörde hans liv. När han återvände från Libanon och Kuwait hade han inga fysiska skador, men han märkte att han var förändrat. Det tog sju år innan han sökte hjälp och på det första avlastningssamtalet kastades han tillbaka till paniken.
– När man väl går ner i en sådan reaktion ser man allting igen, man hör alla ljud igen och känner alla dofter. Det är lagrat i hjärnan, berättar han.
Han fick diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom och blev en av de första FN-veteranerna som fick sin sjukdom godkänd som psykisk arbetsskada. Idag är han kritisk till att det gavs så lite information om de risker som finns och han är mycket kritisk till att så unga personer skickas ut till oroshärdar och krigszoner.
Försvarets egna siffror visar att närmare 10 procent har ett behov av stöd efter att de återvänder från utlandstjänst. Sedan 1993 får alla träffa en psykolog direkt efter att de återvänt från utlandstjänst och därefter anordnas återträffar där man samtalar om sina erfarenheter. Efter tre år skickar försvaret dessutom ut en enkät till samtliga, där de får svara på om de är i behov av stöd.
– Det är ett utomordentligt sätt att hantera människor för att se om det finns ytterligare behov av stöd, säger Per-Erik Gyllestad, rehabiliteringshandläggare på Försvarsstaben.
Försvaret har rehabiliteringsansvaret för alla som skickas ut och genom det här programmet har man upptäckt många som har behov av ytterligare stöd och 30 fall med diagnosen PTSD. Men psykiatrikern och FN-veteranen Tomas Eriksson tror inte att alla som behöver hjälp, får den. Han anser att man skulle kunna göra mer.
– Ställer man inte frågorna, får man inte heller svaren. Det finns många fler frågor att ställa, säger han.
Mest avgörande för om man tas ut till utlandstjänst är de betyg man får under värnplikten. Huruvida man är lämplig utifrån psykiska tester, kontrolleras egentligen bara när man träffar psykologen vid mönstringen. Men vid mönstringen lägger man fortfarande störst tonvikt vid de fysiska prestationerna.
– Jag får känslan av att vi tror att vi kan skicka ut unga män och kvinnor till krigszoner och tro att det inte sätter några spår bara för att de kommer hem hela. Men det är ett pris man betalar. För det flesta är det värt det priset, men för många är det ett för högt pris.
REPORTER: Johan Zachrisson Winberg
FOTO: Benjamin Jónsson
REDIGERING: Micke Engström
Text: Teresa Skeppholm