Föräldrar vittnar om oro kring barnens könskorrigeringar: ”Får inte vara bråttom”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Flera föräldrar vittnar för Uppdrag granskning om brist på ifrågasättande och en snabb process med hormonbehandling och kirurgi, när deras tonåringar velat påbörja en könskorrigering. De är oroliga för att den oåterkalleliga behandlingen sker för snabbt.

Könsdysfori är en psykiatrisk diagnos, med en behandling som är internationellt vedertagen.  

Tidigare var det få personer som fick diagnosen i Sverige, men under de senaste åren har det skett en stor ökning. Det handlar framför allt om en ny och växande patientgrupp som börjat komma till könsmottagningar: unga flickor som upplever att de är pojkar och vill genomgå en könskorrigering.

Och över hälften av tonåringarna som söker har även andra diagnoser – som självskadebeteende, autism och anorexia. Flera föräldrar till barn ur den nya patientgruppen berättar för Uppdrag granskning om sin oro över att könskorrigeringen sker för snabbt. 

I klippet ovan kan du höra mamman Karin berätta öppet. De andra föräldrarna berättar under fingerade namn, då flera av barnen är minderåriga.

Det här är deras berättelser:

“Filippa”:

”Det svar vi fick var att ’Vi säger inte nej till någon. Alla som kommer till oss bekräftar vi och det är jätteviktigt att bekräfta det här, att inte gå emot. Det är en identitetsfråga – inte en diagnos, utan en identitetsfråga’.”

”Jag är helt övertygad om att vården vill göra rätt, jag begriper bara inte att man inte reagerar mer över att det är en helt ny patientgrupp och att man inte är mer försiktig.”

”Och så frågar vi hur många det är som ångrar sig, och då säger de ’nej, men det är inga som ångrar sig’.”

”Jag blir ju alldeles kall när jag förstår hur snabbt det kan gå och hur oförsiktigt man hanterar den här gruppen av faktiskt sköra människor. Jag har egentligen samma budskap till mitt barn som till vården, att det inte får vara bråttom. Det måste gå att vänta, det måste vara huvudalternativet att vänta tills man har mogen ålder.”

“Kristoffer”:

”För oss kom det ju som en stor överraskning. Vår dotter har mått dåligt i många år, saker har varit motiga för henne i skolan och med kompisar och kanske i familjen. På många sätt i livet. Nu verkade det som om hon plötsligt själv har hittat en förklaring till varför det varit så motigt och att det är en annan könsidentitet helt enkelt.”

”Vi har sett att hon bara mått sämre efter att ha påbörjat den här resan, den här förändringen. Så vi är jätteoroliga att hon kommer fortsätta må ännu sämre om man driver den utvecklingen vidare. Det är förstås en jättestark oro som vi har.”

“Sofie”:

”Den läkare vi träffade ställde en enda fråga, och det var ’är du säker?’ och vår dotter, då 15 år, sade ’ja’. Då säger läkaren ’då skickar vi en remiss till Kid’ och ’grattis vad modig du är’. Inga uppföljningar, inga ytterligare frågor om hur har du kommit fram till det här, vad står det för, hur mår du i den här situationen, utan det var bara gratulationer.”

”Vi hade nog förväntat oss att vuxna läkare, psykologer, kuratorer, skulle kunna säga till en femtonårig person att vi tror att ditt problem handlar om helt andra saker. Att om de kommer fram till att så är fallet, att de skulle kunna säga att vi inte tror att du kommer må bättre av hormonbehandling eller en könskorrigering, utan vi tror att du behöver det här istället. Nu är bilden att det finns ingen vuxen som vill säga det här till vårt barn.”

Sjukhuset svarar

Läkare på Karolinska universitetssjukhuset, Sveriges största mottagning för könsbekräftande behandling, betonar att de gör en ordentlig utredning som ofta tar omkring ett halvår för ungdomar – men tiden kan variera.

– Jag delar inte uppfattningen att vi skulle skynda på eller bortse från de här etiska konsekvenserna. Och är lidandet så uttalat att behandling ur etisk synpunkt måste ske, då gör vi det, säger Per-Anders Rydelius, överläkare på Kid-mottagningen på Karolinska.

Uppdrag granskning har varit i kontakt med Karins barn som är informerad om mammans medverkan och säger att den könskorrigerande behandlingen är välgrundad och rätt.

Reportaget Tranståget och tonårsflickorna sänds onsdag 3 april. Du kan se det redan nu på SVT Play – eller 20.00 i SVT1.

Du kan alltid ringa Vårdguiden på tel: 1177

Eller vända till någon av landets könsmottagningar:

Uppsala – Akademiska (Har team för barn/unga)

Växel Akademiska: 018-611 00 00

Stockholm – Karolinska (Har team för barn/unga)

Växel Solna: 08-517 700 00

Alingsås – Lundströmmottagningen (Har team för barn/unga)

Växel SÄS: 033-6161000

Linköping – (Har team för barn/unga)

Växel region Östergötland: 010-103 00 00

Lund – (Har team för barn/unga)

Växel Skånes universitetssjukhus Lund: 046-17 10 00

Umeå – (Har team för barn/unga)

Växel: 090-785 00 00

Östersunds sjukhus

Växel: 063-15 30 00

Karlskrona – VUX

Växel region Blekinge: 0455-73 10 00

Könsdysfori - Lidandet som uppstår när kroppen och det upplevda könet inte stämmer överens.

Könskorrigering - Att få kropp och kön att stämma överens. Kallas också för könsbekräftande behandling inom vården. 

Ångrare - Personer som ångrar sin könskorrigering. 

Detransition - Ånger efter könskorrigering. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Transvård av unga

Mer i ämnet
Mer Granskning
Mer Nyheter