Framtidsdrömmar om jobb blev läckande gifthål

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Det pågår en gruvboom i Sverige. Kommunerna hoppas på nya jobb, men verksamheten riskerar att få svåra konsekvenser för boende och miljö. Den svenska gruvbranschen tror att produktionen från gruvor kan komma att tredubblas fram till år 2025.

I Kallak utanför Jokkmokk i Norrbotten pågår en kamp mellan polisen och motståndare till gruvplaner i området. Det brittiska bolaget Jokkmokk Iron Mines har tillstånd att provbryta järnmalm, men måste ha hjälp av polis eftersom miljöaktivister och samer har slagit läger och genom passivt motstånd försöker hindra gruvbolaget i sin verksamhet.

– Det här är en global fråga och inget som bara berör människor här i Jokkmokk. Det är vårt gemensamma ansvar att det finns vatten och luft till kommande generationer, säger miljöaktivisten Malin Norrby.

UG – Kampen om gruvan

Jokkmokks kommunledning är positiv till planerna på en gruva. Kommunalrådet Stefan Andersson (S) tror att det skulle ge samhället en ekonomisk injektion:

– Det är naturligtvis arbetstillfällen, bättre förutsättningar för ett differentierat näringsliv och naturligtvis befolkningsutveckling som inte sett så bra ut under lång tid, säger han.

Jokkmokks kommun är inte den enda kommun som välkomnat gruvbolag i förhoppning om en ljusare framtid. Sverige har en ambition att stärka sin position som EU:s ledande gruvland, och myndigheten Bergstaten har för närvarande godkänt tusen prospekteringar runt om i landet. Gruvnäringen tror själv att produktionen från gruvor kan komma att tredubblas till år 2025.

Det pågår alltså en gruvboom i Sverige, men det finns en baksida. I Blaiken i Sorsele kommun bröt bolaget Scan Mining zink för några år sedan, och politiker och näringsliv hoppades att det skulle leda till ett blomstrande samhälle med hundratals nya jobb. Men verkligheten blev en annan. Efter ett och ett halvt års verksamhet lades gruvan ner, och snart skulle något otrevligt uppenbara sig:

– Det kom en obehaglig överraskning, vårfloden, efter det att gruvan hade gått i konkurs. För då började det läcka enorma mängder metaller härifrån, säger journalisten Arne Müller som har följt gruvbranschen under många år.

Gruvprojektet i Blaiken var kontrollerat och godkänt av svenska myndigheter. Men det fanns varningssignaler redan från början. Arne Müller säger att Naturvårdsverket hade yrkat avslag på gruvbolagets ansökan eftersom det handlade om en väldigt liten fyndighet av zink.

– Det ansågs då vara världens näst sämsta zinkfyndighet. Naturvårdsverkets farhåga var att med en så svag fyndighet så var risken för en konkurs överhängande, och att samhället i slutändan skulle få betala för att städa upp, säger Arne Müller.

Bland samerna har tillstånden för olika gruvprospekteringar skapat upprorsstämning. Man är orolig för att exploateringen kommer att förstöra markerna för rennäringen. Men sameminister Eskil Erlandsson (C) menar att gruvor och rennäring ska kunna existera sida vid sida.

– Jag är angelägen om att vi i framtiden också har en stark rennäring i vårt land, säger han.

Men om de här intressena kolliderar, hur ställer du dig till det?

– Man måste se också till andra intressen i vårt samhälle. Det avgörs i sista hand av domstol hur vägar och andra verksamheter ska kunna utvecklas där olika intressen kolliderar, för det gör de ibland, säger Eskil Erlandsson.

Reportrar: Hasse Johansson och Nicke Nordmark

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Kampen om gruvan

Mer i ämnet