Här slutade de med torven som bränsle: ”Inte mött några utmaningar”

Uppdaterad 12 oktober 2021

Publicerad 12 oktober 2021

Uppdrag granskning ·

På Jämtkrafts fjärrvärmeverk i Östersund har man eldat med torv sen 1980-talet. Men nu har man slutat. Trots att torven bara utgjorde fem procent av bränslet förra året stod den för hälften av bolagets totala koldioxidutsläpp.

Att bränna torv i fjärrvärmeverk har blivit allt mer kostsamt. Sedan 2005 ingår torven i EU:s handel med utsläppsrätter – som just nu ligger på den högsta prisnivån någonsin.

I Sverige finns 141 fjärrvärmebolag, som helt eller delvis ägs av olika kommuner. Av dessa använde elva fortfarande torv under sommaren 2021. Men redan inför hösten har flera fasat ut eller kommer att göra det snart.

Klimat

Läs mer: Klimatfarlig blomjord slår rekord i Sverige

Fjärrvärmebolag som Uppdrag granskning varit i kontakt med menar att torven är nödvändig när det blir riktigt kallt. Men det är en oro som inte delas av Jämtkraft i Östersund, där man valt att sluta med energitorv.

Spela klippet för att höra Ulf Lindqvist, enhetschef Jämtkraft Värme, om varför de valt att fasa ut torven – och hur det har gått.

Missa inte Uppdrag granskning

Reportaget ”Klimatbov i ny förpackning” finns på SVT Play.

Torv och koldioxidutsläpp

Torv är växtdelar som legat i kärr och våtmarker under tusentals år och består till ungefär hälften av kol.
I utdikade, torrlagda, våtmarker kommer syre åt den kolrika torven som då börjar släppa ut koldioxid. I dag står utdikade våtmarker för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Mest används markerna för åker- och skogsbruk. Endast en liten del av arealen används i dag för torvbrytning.
Torv har länge använts som bränsle i fjärrvärmeverk. När torv eldas släpper den ut mer koldioxid per utvunnen kilowattimme än både olja och stenkol.
Utsläppen från så kallad odlingstorv, blomjord som består av torv, tar längre tid – men efter tio år har all koldioxid från torven läckt ut i atmosfären.
Att återställa utdikade våtmarker, genom att gräva igen diken så att markerna blir vattenfyllda, skulle bromsa utsläppen. FN:s klimatpanel har slagit fast att det är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra.

Klimat

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.