Granskning

Daniel Hallin dog några minuter efter att ha blivit uppsläppt ur bältessängen på Motala psykiatri. Foto: Privat/SVT

Daniel dog efter fastspänningen – inte första gången någon drabbas på Motala psykiatri

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

34-åriga Daniel Hallin dog efter att han varit fastspänd på Motala psykiatri i 42 timmar. Det hände bara två år efter att en annan patient blivit allvarligt skadad efter långvarig bältning på samma klinik.

Det var sommaren 2015 som en man i 50-årsåldern blev inlagd akut på Motala psykiatri. Han var psykotisk, fysiskt aggressiv och lades i bälte.

Där fick han, med undantag för några korta avbrott, ligga i sex dygn. Personalen noterade då att han hade andningssvårigheter och han flyttades till Linköpings universitetssjukhus.

Bältad

Där konstaterades att mannen hade njursvikt, lunginflammation och blodpropp i benet. Man misstänkte också blodproppar i lungorna, men kunde inte genomföra en undersökning eftersom mannen var i så dåligt skick.

”Man tog fram en rutin”

Anhöriga fick veta av sjukvårdspersonal att njursvikten orsakats av att mannen varit totalt uttorkad. Han fick sedan vårdas på sjukhus i en och en halv månad, bland annat med blodförtunnande medicin och dialys.

Daniel Hallin låg 42 timmar i bälte på samma klinik drygt två år senare. Han dog några minuter efter att han blivit uppsläppt ur bältessängen. Dödsorsaken var blodproppar i lungorna.

Hur kan det här hända två gånger på samma klinik?

– Den frågan har jag funderat väldigt mycket på. Jag har inte svar på det faktiskt. Lärdomen av det första fallet var att man tog fram en rutin för att förebygga just sådana här händelser, att man ger blodförtunning, säger chefläkare Erik Fransson.

Medicinen hjälpte inte

Daniel fick mycket riktigt en dos blodförtunnande medicin när han legat fastspänd i 24 timmar, men det hjälpte alltså inte.

Man har gett blodförtunnande men inte testat att släppa en fot eller en hand. Hur kan man se på det?

– Jag kan inte svara på om en sån åtgärd hade förebyggt en blodpropp, säger chefläkare Erik Fransson.

Uppdrag gransknings reportage Fastspänd sänds klockan 20 i SVT1 och SVT Play onsdagen den 4 april 2018.

Det här är bältning

• Fastspänning är ett av sjukvårdens och samhällets mest ingripande åtgärder i en människas liv. I Sverige finns inga tillförlitliga siffror på hur många som bältas varje år, eftersom inrapporteringen har stora brister.

• Under 2016 rapporterades runt 4000 bältesläggningar in till Socialstyrelsen, men hur många fler de egentligen är kan ingen säga.

• Bara den som vårdas under tvång kan bli lagd i bälte. Personen måste enligt lag utgöra en omedelbar fara för att allvarligt skada sig själv eller andra. Fastspänningen måste dessutom vara kortvarig. Den gränsen går vid fyra timmar.

• Om det finns synnerliga skäl får man besluta om fastspänning i över fyra timmar. Inför det beslutet måste läkare göra en personlig undersökning av patienten. Detta måste upprepas var fjärde timme.

• När kliniker bälteslägger någon längre än fyra timmar måste de rapportera in sitt beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I rapporten måste bland annat framgå vad den omedelbara faran bestod i och varför man inte kunde lösa situationen på något mindre ingripande sätt.

• Efter 72 timmar måste man återigen rapportera in sitt beslut till IVO.

• Det finns ingen övre gräns för hur länge man får låta någon ligga i bälte.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bältad

Mer i ämnet