– Systemet öppnar för allehanda trixande med vem man vill ta in och vem man vill plocka bort, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomskunskap vid Stockholms universitet. Foto: Åke Wehrling/SVT

Kommande: En skola för alla

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Det fria skolvalet ger eleverna möjlighet att välja vilken skola de vill, och alla ska ha lika stor chans att få en plats. Men hur ser verkligheten egentligen ut? Uppdrag granskning har med dold kamera och falska identiteter undersökt om det fria skolvalet verkligen är fritt – för alla.

1991 lanserade dåvarande statsministern Carl Bildt (M) en av de största reformerna av den svenska skolan i modern tid – ”Det fria skolvalet”.

Alla elever gavs rätt att fritt välja skola, och skolorna skulle garantera att alla elever hade lika stora möjligheter att komma in.

Drygt 20 år senare finns det friskolor över hela Sverige och det finns olika åsikter om vad reformen har fått för konsekvenser. En uppfattning är att vissa friskolor väljer bort besvärliga elever.

– Systemet öppnar för allehanda trixande med vem man vill ta in och vem man vill plocka bort, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomskunskap vid Stockholms universitet.

Reportrarna Ali Fegan och Axel Gordh Humlesjö granskar det svenska skolvalet.

Del 9 av 16, programledare är Janne Josefsson.

Sänds i SVT1 och i SVTPlay onsdag 30 oktober kl. 20.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - En skola för alla

Mer i ämnet